Gå direkt till sidans innehåll Gå till huvudnavigeringen Gå till forskning

I juni 2019 vidtog den franska regeringen särskilda åtgärder i syfte att uppmuntra nya former av arbetsplatser. Frågan är hur det har gått för företagen sedan dess? Hur kan detta nya tillvägagångssätt främja ny arbetspraxis? Analys av Patrick Levy-Waitz, ordförande för Fondation Travailler autrement, vars ”Mission Coworking: Områden, Arbete, Digitalt” inspirerade politiska beslutsfattare

I en rapport som överlämnades i september 2018, uppmärksammade du 1 800 arbetsplatser i Frankrike som utmärkte sig genom att de inhyste en mångfald av funktioner: coworking, fablab, makerspace, hakerspace, livinglab… Vilka är de största utmaningarna som strukturernas utveckling står inför? 

P.L.-W. Nya former av arbetsplatser hamnar ofta i fastighetsfällan, men det är inte längre just den problematiken som är värst. Den största utmaningen är kulturellt betingad. Kontorslivet skapas av de olika människorna som delar på utrymmet och de måste förstå varandra och interagera med varandra: projektutförare, företag, lokala myndigheter, föreningar, enskilda firmor, fastighetsaktörer… Den andra utmaningen är mer praktisk i sin natur och den handlar om support. Det är ofta svårt för dessa lokaler att hitta rätt ekonomisk modell och att växa till den kritiska storleken som krävs för att kunna inverka på ett område. De står också framför frågor kring professionalisering. Dessa svagheter bör leda till anpassat offentligt agerande:  vi måste lyfta fram det stöd som finns och uppmuntra dess utveckling.

Ja, just i förhållande till det, tycker ni att de åtgärder som regeringen kungjorde i juni 2019 till följd av förslagen kring Mission Coworking var tillfredsställande? 

P.L.-W. Det faktum att regeringen mobiliserade sig på ett hittills inte skådat sätt i syfte att utforma en verklig politik kring dessa arbetsplatser bevisar att alla (eller nästan alla) förslag i rapporten anammades. Frankrike har uttryckt en ambition om att skapa minst 300 nya arbetsplatsområden under tre nästkommande åren, 150 ute på landsbygden och i mellanstora städer och 150 i politiskt prioriterade stadskvarter före 2022. Budgeten som tilldelats ligger på mellan 75 000 och 150 000 euros per arbetsplats under en 3 årsperiod. Syftet är att professionalisera och strukturera branschen. Det har därför bland annat varit viktigt att sammanställa ett nationellt råd i frågan, vilket gjordes den 17 juni 2019, och rådet har blivit ett verkligt organ för utbyten och samråd inom branschen.

Erbjudandet av olika typer av lokaler är inte alltid tillräckligt strukturerat för att det ska kunna tillfredsställa företagens behov, hur stora eller små de än är

Hur långt har företagen kommit i synen på dessa arbetsplatser som ska främja ny arbetspraxis?

P.L.-W. Flera företag har flyttat in i nya former av lokaler, särskilt i olika typer av delade arbetsplatser (coworking), ibland i fablabs, men det involverar ofta endast ett fåtal antal arbetstagare. Men det må vara sagt, allt fler företag erbjuder nu sina anställda att arbeta per distans från nya typer av lokaler. Det faktum att arbete per distans ökar i Frankrike innebär verkliga möjligheter för dessa nya former av lokaler.

Är samarbetet mellan företag och dessa nya arbetsplatser i första hand en fråga om att acceptera nya arbetssätt (eller att förebygga omvandlingen av arbetet)? 

P.L.-W. Det är ett led som företagen kan välja för att uppmuntra nya arbetssätt. Företagen känner inte alltid till de olika arbetsplatserna som finns att tillgå. Det är viktigt för företagen att de anställda kan vara koncentrerade och produktiva när de arbetar per distans, men de lägger inte mycket eftertanke på utvecklingen av de sociala aspekterna kring delade lokaler. Vidare är erbjudandet av olika typer av lokaler inte alltid tillräckligt strukturerat för att det ska kunna tillfredsställa företagens behov, hur stora eller små de än är. De olika typerna av lokaler erbjuder olika typer av tjänster och det är svårt för företagen att hitta rätt. Nätet är fortfarande alltför brett. Dessutom kostar det att nyttja denna typ av lokaler och det är något som företaget eller den anställda måste stå för. Samtidigt är alla överens om att dessa lösningar ger anställda såväl som företag, vare sig de är små eller stora, en möjlighet att implementera nya arbetsorganisationer, att innovera och att tänka ”out of the box”.

Måste den nya arbetsrevolutionen innebära nyttjandet av dessa typer av lokaler eller har den redan påbörjats inom företagen? 

P.L.-W. Den nya arbetsrevolutionen har redan påbörjats inom företagen och därutöver. Fransmännens relation till arbetet och till företaget förändras just nu grundligt och många nya former av anställningar utvecklas fram. Vare sig det är påtvingade eller önskade förändringar leder de till mer oberoende individer och smidigare företag. Det är därför inte en temporär förändring eller en kortsiktig utveckling, utan en kraftig och hållbar trend. Det är hela arbetsmarknaden och den ekonomiska världen som omformar bilden av sig själva. Nya typer av arbetslokaler är en del av dessa förändringar även om det inte är revolutionens hörnsten och jag är övertygad om att lovande initiativ, ny ekonomisk dynamism och hållbar utveckling kommer att födas ur dessa nya sätt att arbeta och samarbeta.

14/11/2019