Hur ska vi lösa behoven av nedkylning och samtidigt reducera koldioxidutsläppen?
Lästid: 6 min
Klimatförändringarna får alltmer dramatiska konsekvenser och det gör nedkylningssystem oundvikliga. Men de har i sig en stor miljöinverkan. Lösningar finns för att tekniken ska bli mer hållbar.
©thibault-desplats 2023
År 2050, kan behoven av nedkylning ha tredubblats på grund av den galopperande urbaniseringen och klimatförändringarna. Men detta beroende får negativa följder på miljön och motsvarar 3,4 % av globala koldioxidutsläpp. Bland de bästa lösningarna för att begränsa dess konsekvenserna finner vi energioptimering, bruket av mer miljövänliga kylvätskor och adekvata installationer som storleksmässigt motsvarar de reella behoven.
Men innan vi ens börjar titta på tekniska lösningar, måste vi vara mer pragmatiska och minska luftkonditioneringsbehoven. Vi kan börja med att välja passiv nedkylning, vilket bygger på arkitektur och urbana lösningar: reflekterande material, som till exempel ljusa färger och ytbehandlingar som reflekterar solstrålarna bättre; växtbeklädda byggnader som optimerar isoleringen och minskar värmeupptagningen; optimerad luftcirkulation för att bättre evakuera värmen; bruket av material med hög termisk massa som kan lagra nattens svalka och sprida den på dagtid; eller vattenkranar och fontäner som friskar upp.
COP och ”free-cooling”
Tyvärr har dessa lösningar sina begränsningar och det är inte bara städerna som måste sänka temperaturerna. När det behövs ett luftkonditionerings- eller nedkylningssystem är det idag väsentligt att förbättra dess avkastning. ”Våra kylinstallationer måste i genomsnitt sträva efter ett tre gånger bättre än dagens COP-resultat (prestandaindikator) före 2050 för att förhindra att elektricitetsförbrukningen skjuter i höjden och därmed också koldioxidutsläppen”, förklarar David Hanquiez, teknisk direktör på UBBAK. Det är en nödvändig utveckling, i synnerhet i länder där elektricitet fortfarande produceras av fossila bränslen.
Ett annat tillvägagångssätt är att använda ”free-cooling”, ett system som använder utomhusluften eller underjordiskt vatten för att kyla ner utan att det krävs någon termodynamisk cykel. Denna lösning är synnerligen lämplig i kontorsbyggnader, i datacenter eller på industriella anläggningar, till exempel.
”Det är en blandning av olika tekniker som kan reducera vår klimatpåverkan.”
En annan aspekt av problemet är följande: nedkylningssystemen använder kylvätskor som ansvarar för omfattande växthusgasutsläpp. År 2030, kommer UBBAK för nedkylning att kunna erbjuda 100 % naturliga kylmedel, som koldioxid, ammoniak och bränsle som har betydligt bättre Global Warming Potential-resultat (GWP). Men det handlar inte bara om att optimera nya installationer: ”Vårt mål är också att konvertera all nuvarande utrustning före 2050”, förtydligar David Hanquiez. Ett gigantiskt arbete, men ett väsentligt sådant för att branschen ska bli fossilfri.
Vattenfrågan
En annan fråga döljer sig också bakom energiproblematiken: nämligen vattnet. Termiska installationer förbrukar enorma mängder vatten, bland annat i kyltorn. Och i vissa områden, som till exempel i sydöstra Frankrike, begränsas redan vattenförbrukningen och vattenbristen är en verklighet. Lösningen? Att utveckla kylsystem som inte kräver lika mycket vatten och energi. Därför att i Frankrike produceras en stor del av elektriciteten av kärnkraft… som också är beroende av vatten. Det är en ond cirkel som måste brytas.
Geotermiskt bidrag
Det går inte att producera kyla utan att producera värme. Och det är det som är så paradoxalt: idag bidrar luftkonditioneringen till att skapa små värmeöar på grund av att varm luft skickas ut. ”Geotermi kan göra det möjligt att absorbera värme ner i jorden, istället för att släppa ut den i luften”, förklarar David Hanquiez.
I Europa utforskas redan underjordiska lösningar med temperaturer mellan 7 och 12 °C i syfte att kyla ner byggnader, till exempel under kontorsbyggnaderna Commerce 46 i Bryssels europeiska kvarter. Men geotermi kan användas för mer än bara kyla: en del industribolag har börjat ta upp värme från flera kilometer under markytan för att värma infrastruktur. Det är en lovande lösning, men det råder fortfarande brist på borrningsexperter i Frankrike och lösningen används endast i ett begränsat antal geografiska områden.
I slutändan, blir det tydligt att det inte finns någon lösning som kan lösa alla problem med nedkylningens miljöinverkan. ”Det är en blandning av olika tekniker som kan reducera vår klimatpåverkan”, sammanfattar David Hanquiez. Free-cooling, naturliga kylvätskor, geotermi… Alla lösningar bidrar till puzzlet. Men omställningen måste också vara ekonomiskt genomförbar. ”Att fasa ut fossila bränslen, ja, men utan att driftkostnaderna skjuter i höjden”, varnar experten.
15/09/2025
Foto på förstasidan: Abattoir de Carentan les Marais, ©David Marmier
