Mycket har skrivits om digitala tjänsters och utrustningars miljöavtryck, men forskarna har inte fördjupat sig lika mycket i hur digitaliseringen kan bidra till en utfasning av fossila bränslen inom industrin. En analys som publicerades i juli 2024 av France Stategie (premiärministerns avdelning för granskning och förslag) ger oss däremot en hel del svar*. Anne Faure, som är projektledare inom området för den digitala ekonomin på France Strategie berättar om granskningens resultat.
©France Stratégie Thierry Marro
Varför valde France Strategie att intressera sig för digitaliseringens bidrag till en kolneutral ekonomi?
A.F. Många forskare har granskat utsläppsnivån kopplad till digital teknik (det miljöavtryck som tillverkningen och bruket av digitala utrustningar och tjänster innebär under sina livscykler). Enligt de bedömningar som gjorts, motsvarar dessa utsläpp ungefär 2,5 % av Frankrikes koldioxidavtryck – 3 % av den globala nivån –, och enligt prognoserna kan vi förvänta oss att denna utsläppsnivå kommer att ha ökat med 45 % 2030, jämfört med 2020.
Däremot verkar inte analytikerna och observatörerna fördjupat sig i digitaliseringens potentiella inverkan på utfasningen av fossila bränslen. I vår granskning vill vi ge en översiktsbild över kunskapsläget, lyfta fram viktiga frågor som berör branschens påverkan på utfasningen av fossila bränslen, samt upplysa om de många följderna som gör situationen mycket komplex. Syftet har varit att berika diskussionerna kring detta för alla berörda parter.
Hur har ni gått till väga rent metodiskt?
A.F. Ämnets omfång och det faktum att det har varit svårt att veta hur man bäst tar sig an det, tvingade oss att göra vissa val. Digitala lösningar vars syfte är att minska utsläppen finns mer eller mindre inom alla branscher. Vi utgick från att rent hypotetiskt har vi störst möjlighet att finna lösningar inom de mest energikrävande industrierna och därmed också de segment som utfasningen av fossila bränslen i första hand riktar in sig på, nämligen energi-, bygg- och transportbranscherna. Det visar sig också – vilket ju inte är något sammanträffande – att just dessa branscher är de som granskas mest och som det finns flest publicerade rapporter om.
Därför valde vi att fokusera på specifika fall från olika branscher, och fördjupade oss i fyra digitala applikationer som verkar lovande: smarta elnät, smart hantering av bostäders energiförbrukning, arbete hemifrån och samåkning.
Låt oss först tala om ”smart grids”, eller smarta elnät…
År 2017, utförde RTE en granskning som ledde till en första bedömning av dess inverkan på det franska elnätet. Baserat på analysen av fyra lösningar (lagring, digitala elmätare i hushållen, hantering av industrins och tredje sektorns efterfrågan, vindkraftverk), bedömde RTE att smarta elnät kunde leda till att utsläppsnivån förbättrades med cirka 0,8 MtCO2 per år fram till 2030.
”Vi måste inse att vi endast blygsamt bidrar till utsläppsminskningen genom att arbeta hemifrån.”
Trots att denna granskning är över sju år gammal, innefattas den av de mest aktuella uppgifterna vi har tillgång till. RTE arbetar vidare med detta och kommer snart att kunna komma med mer uppdaterad och förtydligad information. Det vore synnerligen relevant att få insyn i applikationer som verkar ha stor potential, men som vi saknar faktiska uppgifter om, som t.ex. hur elfordons laddningsinfrastruktur kan skötas digitalt (IRVE).
©Thibault Desplats
Vad har ni kommit fram till gällande arbete hemifrån?
A.F. Utöver det faktum att det är svårt att få tydlig information om hur dagens och framtidens arbete hemifrån ser ut och kommer att se ut i praktiken – dock är det mest sannolika att praxis kommer att stabiliseras – måste vi inse att vi endast blygsamt bidrar till utsläppsminskningen genom att arbeta hemifrån.
Enligt det mest fördelaktiga scenariot – flex office med omorganiserat arbete och förminskat bruk av kontorslokaler –, bedöms de årliga vinsterna motsvara 413 kg CO2e.
Enligt de två andra scenarierna, den måttligt positiva och den pessimistiska, är vinsterna avvägda av andra konsekvenser av att arbeta mer hemifrån (följder av andra resor än pendling till och från arbetet, samt ökning av koldioxidutsläppen). Gällande arbete hemifrån, och detta är något som ADEME insisterar på, är det i första hand konsumenters, användares och medborgares beteenden som kommer att spela en nyckelroll för trenderna.
Med de fall ni har granskat, beskriver ni en verklig möjlig inverkan på utfasningen av fossila bränslen, men följderna är ändå måttliga…
A.F. Enligt den senaste rapporten som publicerades 2023, understryker IPCC det faktum att digital teknik kan komma att bidra till utfasningen av fossila bränslen på ett omfattande sätt, samtidigt som rapporten varnar om eventuella miljöavtryck som skulle kunna bli följden av en okontrollerad digital omställning som innebär en stark ökning av energiförbrukningen. De franska fall som vi undersökt visar också att de positiva följderna för utsläppsnivån förblir måttliga i förhållande till de förhoppningar som man legitimt har haft för de berörda branscherna.
Viket innebär att man bör prioritera en begränsning av digitaliseringens negativa inverkan?
A.F. Ja. Men det är viktigt att investera mer förebyggande och i synnerhet på forskning i ämnet om hur digitaliseringen kan bidra till utfasningen av fossila bränslen, därför vad än forskarna kommer fram till, kommer vi oundvikligen att behöva pålitliga och referensberättigade verktyg som tar i beaktande digitaliseringens komplexa följder och utmaningar. Detta för att kunna accelerera utfasningen av fossila bränslen, enligt Europeiska unionen och Frankrikes mål, det vill säga för att bli klimatneutrala år 2050.
17/04/2025
Vill du veta mer:
Läs analysanteckningen
