Gå direkt till sidans innehåll Gå till huvudnavigeringen Gå till forskning

Hållbarhetsfrågornas ökande betydelse inom fastighetsbranschen påverkar indirekt investerare, som omfattas av alltmer tvingande krav från den europeiska lagstiftaren. Den här artikeln tittar på hur Greenaffair, en VINCI Energies affärsenhet som är specialiserad på detta komplexa område, analyserar situationen.

Standarder för icke-finansiell analys, vilka gör det möjligt att bedöma beaktandet av hållbar utveckling och långsiktiga frågor i företagens strategi och resultat, leder till att ESG-kriterier (för environnement aux, sociaux et de gouvernance eller översatt miljö, socialt ansvar och styrning) nu ingår i beslutsprocesserna i alla stora ekonomiska sektorer. Vi börjar med byggsektorn, som ensam står för 43 procent av den årliga energiförbrukningen i Frankrike och alstrar 23 procent av de franska utsläppen av växthusgaser.

Den växande betydelsen av ansvar vid värderingen av fastighetstillgångar har naturligtvis inte undgått investerarna. Sedan oktober 2019 kan riskkapitalfonder, som ägnar sig åt fastigheter i Frankrike, redan göra anspråk på fastighetsmärkningen på hållbara och ansvarsfulla investeringar, vilken är en statlig märkning som kombinerar finansiella och icke-finansiella prestanda för att underlätta identifieringen av de fonder som tar med kriterier som har samband med ESG-frågor.

Men det starka regleringstrycket kring ämnena ekologisk omställning och minskningen av koldioxidutsläppen påskyndar närmandet mellan riskkapital och ansvarskriterier, vilket uppmanar investerare att höja sin tekniska nivå betydligt. För det är viktigt att förstå de texter som lagstiftaren har tagit fram men det är ännu viktigare att få dem att ligga i linje med de praktiska frågorna inom byggbranschen.

 

Stöd till kapitalförvaltare

För att stödja finansiärer och yrkesverksamma i fastighetsbranschen med att ta tag i dessa nya ansvarsfrågor, som tillämpas på fastigheter och hjälpa dem att hantera ibland mycket komplexa prestationsramar, upprättade Greenaffair, som är ett konsultföretag i miljöfrågor, i juni 2022 en division, för ansvarsfull investering och finansiering eller på franska Investissement et Finance Responsable (IFR). “Hållbara investeringar kommer att bli det nya normala. Alla aktörer i byggbranschen kommer att bli tvungna att integrera dem snabbt. Inför spararnas växande förväntningar på ESG, är vår ambition att erbjuda kapitalförvaltare, investerare, förmögenhetsförvaltare och portföljförvaltningsrådgivare, fullständigt politiskt, juridiskt och tekniskt stöd”, förklarar Pierre Cadoret, som är ansvarig för denna IFR-division.

 

“Miljökompassen”

Den europeiska taxonomin (eller den gröna taxonomin) antogs 2020 av Europeiska kommissionen och tillämpas sedan 2021och är den första förordningen som gör det möjligt att upprätta en länk mellan den tekniska aspekten av en ekonomisk verksamhet, som anses hållbar, och den finansiella redovisningen av de investeringar och inkomster som den genererar: siffror på omsättning, kostnader för investeringar (CapEx), driftskostnader (OpEx).

Denna taxonomi betraktas som den nya ”miljökompassen” för stora ekonomiska sektorer på europeisk nivå och har utformats för att underlätta inriktningen av finansiering mot hållbar verksamhet i 10 huvudsakliga makrosektorer (inklusive fastighetssektorn) uppdelade i 88 delsegment.

”Hållbara investeringar kommer att bli det nya normala.”

Den definierar hållbar verksamhet med hjälp av sex stora miljömål: begränsning av klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten- och havsresurser, förebyggande och styrning av föroreningar, anpassning till klimatförändringar, övergång till en cirkulär ekonomi, skydd och återställande av biologisk mångfald och av ekosystem.

Inom fastighetssektorn kommer till exempel en byggnad som uppnår energiprestanda i klass A eller som ingår i de 15 procent av det nationella eller regionala byggnadsbestånd som presterar bäst när det gäller primär energiförbrukning att definieras som ”hållbar” – och för att fungera som riktmärke för sektorn.

Beroende på fastighetsprojektets eller byggnadens egenskaper  (byggd före eller efter den 31 december 2020, kontors- eller bostadsbyggnad, med en yta på mindre än eller större än 5 000 m², osv.) innehåller mallarna mellan fem och tjugo tekniska granskningskriterier som, när de tillämpas på varje fastighetstillgång, gör det möjligt att avgöra, huruvida den är anpassad till taxonomin eller inte, och vad dess potential för anpassning är”, förklarar Pierre Cadoret.

 

Skyldighet att informera… och att bevisa

För finansiella aktörer som kapitalförvaltare har taxonomin kompletterats med förordningen om hållbarhetsupplysningar, som är den finansiella motsvarigheten till direktivet om icke-finansiell rapportering, som 2017 införde kravet på icke-finansiell rapportering för företag, som är baserade i något av EU-länderna.

Det trädde i kraft i mars 2021 och kräver sedan 2023 att fonder bevisar att deras produkter uppfyller klassificeringarna för hållbara investeringar. Och hur skall detta ske? Antingen genom att ange att sociala och/eller miljömässiga kriterier beaktas i investeringsprocessen eller genom att lägga fram bevis på en verkligt positiv inverkan.

När det gäller direktivet om icke-finansiell rapportering kommer det snart att ersättas av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, som gradvis kommer att träda i kraft från och med den 1 januari 2024, med ett tillämpningsområde som utvidgas till att omfatta alla de företag som är noterade på europeiska reglerade marknader samt de företag, oavsett om de är noterade eller ej, som överstiger två av följande tre tröskelvärden: 250 anställda; 40 miljoner euro i omsättning; 20 miljoner euro i balansomslutning.

”I direktivet om företagens hållbarhetsrapportering föreskrivs en förstärkning och standardisering av rapporteringsskyldigheterna: baserat på harmoniserade europeiska standarder kommer företagen att vara tvungna att offentliggöra utförlig information om sina risker, möjligheter och väsentliga inverkan i samband med sociala frågor och miljö- och styrningsfrågor. Medan den gröna taxonomin för närvarande endast gäller pelaren E i ESG-kriterierna”, noterar Pierre Cadoret.

I sin Barometer 2022, visar Observatoire de l’immobilier durable (OID) eller översatt observationsgruppen för hållbara fastigheter), som bedömer graden av framsteg för ESG-praxis, att frågor som rör minskning av koldioxidutsläpp och energiförbrukning prioriteras framför sociala kriterier och styrningskriterier. ”En Sorienterad taxonomi skulle snart kunna bli verklighet. När det gäller styrningen (G), bör den helst förbli ett övergripande kriterium till de andra två kriterierna, såsom en gemensam grund”, understryker chefen för Greenaffairs IFR-division.

 

14/09/2023