Med tanke på den rådande klimatkrisen måste näringslivet öka takten i avvecklingen av fossila bränslen. En del branscher har lättare än andra att anpassa sig och för vissa krävs banbrytande omställningar för att anta utmaningarna. VINCI Energies hjälper många företag i riktning mot reducerad klimatpåverkan och bättre anpassningsförmåga.
©Sabine Lemonnier-David – Havsvattenvärmepumpar bygger på en teknik som gör det möjligt att utvinna värme ur havsvatten via en värmeväxlare som är kopplad till en värmepump för att värma byggnader.
Under rådande globala klimatkris med volatila energipriser och alltmer krävande regelverk ökar trycket på industrierna som i sig generar över en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp enligt det internationella energiorganet (IEA). För de stora industriella aktörerna är miljöavtrycket inte längre bara ett kommunikationsverktyg, utan det har blivit ett strategiskt, ekonomiskt och regelmässigt krav.
Den Europeiska unionen har via ”Gröna given” satt konkreta mål för avvecklingen av fossila bränslen före 2050, bl.a. med delmålet att minska utsläppen med -55 % före 2030. Koldioxidskatt- och utsläppshandelssystem som CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), tvingar numera företagen att sätta fossilfria ansträngningar i centrum för sina värdekedjor. Finansiärerna, både privata investerare och offentliga uppdragsgivare kräver alltmer detaljerade klimatrelaterade planer som ska följas upp med konkreta resultat i siffror.
Men utmaningen är inte densamma för alla branscher. Livsmedels- och bilindustrin har tillgång till tekniska hävstänger och de får dessutom starkt stöd av slutanvändarna. Inom andra branscher, som till exempel stål- och cementindustrin krävs banbrytande omställningar på en ibland aldrig tidigare skådad skala.
VINCI Energies hjälper många industriella aktörer på vägen mot reducerad klimatpåverkan och ökade miljöanpassningar. Här följer en överblick över initiativen i Europa.
Livsmedelsindustrin: Danone, en diskret ambassadör för fossilfritt
Livsmedelsbranschen måste i första hand leva upp till konsumenters och distributörers förväntningar och de har tagit täten i utvecklingen. Redan 2019 lanserade Danone en omfattande energioptimeringsplan på anläggningen i Bailleul (Frankrike), tillsammans med Actemium.
De åtgärder som vidtagits och som avslutades under 2023 inbegriper installationen av högtemperaturvärmepumpar, återvinning av spillvärme, smart försörjningsstyre (ånga, kyla och luftkonditionering), samt lokal, grön elproduktion med solkraftspaneler.
På så sätt har koncernen kunnat reducera sina koldioxidutsläpp med 1 500 ton per år. Åtgärderna har lett till att anläggningen kunnat minska energiförbrukningen med 35 % och det enligt en avkastning som kommer att märkas inom sex års tid.
”Trycket är hårt på livsmedelsindustrin och stora distributörer kräver produkter med låg miljöpåverkan. Dessutom är marginalerna snäva och låga energiutgifter blir då väsentliga. Men omställningen underlättas av att det numera finns många energieffektiva lösningar och att de snabbt kan installeras på dessa anläggningar som förbrukar mycket värme och nerkylning,” understryker Ali Hamdan, Environment Market Manager på Actemium.
Kemikaliebranschen: BASF elektrifierar sina ugnar
Kemikaliebranschen förbrukar mycket energi men industrierna driver fram ambitiösa strategier via innovation. På anläggningen i Ludwigshafen (Tyskland), ämnar koncernen BASF reducera koldioxidutsläppen med tre miljoner ton före 2030, tack vare en strategi med flera hävstänger som lanserades 2021 och som inbegriper elektrifiering av ångpannorna med induktiv teknik, elinköpspartnersavtal och investeringar i vätgas med låga utsläpp. Actemium bidrar bland annat i relation till försörjningsteknik och automatisering av ny utrustning.
”Den europeiska lagstiftningen har utvecklats (Emissions Trading System, Carbon Border Adjustment Mechanism) på ett sätt som kräver snabba utsläppsminskningar. Men BASF kan förlita sig på omfattande ekonomiska resurser och en långsiktig FoU-strategi. Omställningen är komplex men koncernen kan förlita sig på sin innovationskapacitet och den storskaliga industrialiseringen”, berättar Ali Hamdan.
Bilindustrin: Renault, mot fossilfria fabriker
Hos biltillverkarna berör inte utsläppsminskningarna endast fordonen. Själva fabrikerna har också blivit spelpjäser i energiomställningen.” Renaults anläggning i Douai (Frankrike) förvandlades redan 2018 till ett skyltfönster för industrins avveckling av fossila bränslen med sina sjutton hektar solpaneler, gröna elavtal, energiprocessoptimering och en omställning mot grönare försörjningsteknik”, beskriver Ali Hamdan. Actemium har bidragit med digitaliseringen av energikontrollsystemen.
Idag produceras åttio procent av elen som anläggningen i Douai förbrukar av förnybara källor. Mellan 2010 och 2022, reducerades utsläppen kraftigt med 75 %.
Pappers- och kartongsindustrin: Smurfit Kappa använder biomassa som motor
Pappersindustrin är en av få branscher som kan använda sig av en förnybar källa som redan är en del av de egna processerna: biomassan. Det är det val som Smurfit Kappa gjort på anläggningen i Nervión (Spanien), där en värmepanna som drivs med biomassa och generar 85 MW får rester ur produktionen som bränsle, vilket drastiskt har minskat anläggningens beroende av naturgas. Projektet innefattar också ett system som tar vara på värmespill och en modernisering av ångnätverken. Actemium har bidragit med försörjningsteknik och det har lett till att fabriken kunna minska sina koldioxidutsläpp med 250 000 ton per år.
”Dessa åtgärder ger bra avkastning och minskar beroendet av fossila bränslen, förklarar Ali Hamdan, och det tack vare synergier med den industriella processen, omfattande interna biomassaresurser och stor erfarenhet av energieffektivisering.”
Stålindustrin: svårt att minska utsläppen
Tung, utsläppstung, komplex… Stålindustrin ligger efter men är på väg. ArcelorMittal, Europas ledande företag inom branschen, förvandlar sedan 2021 sin anläggning i Dunkerque (Frankrike) till ett laboratorium för avvecklingen av fossila bränslen med utsläppsreducerande projekt som minskar beroendet av naturgas, tack vare grön vätgas, lagring av koldioxid (Carbon Capture, Utilisation and Storage, CCUS) och optimering av termiska processer.
Projektet omnämns som ”3D” och enligt planen ska koldioxidutsläppen minska med fyra miljoner ton per år före 2030, det vill säga att utsläppen ska reduceras till hälften på anläggningen. Actemium medverkar i moderniseringen av försörjningstekniken och i automatiseringen av nya produktionslinjer.
”Branschen är starkt beroende av kol och alternativ teknik är dyr och outvecklad. Utan massivt offentligt stöd förbli avkastningen osäker. Branschen har lanserat en del pilotprojekt men bristen på storskaliga investeringar bromsar utvecklingen”, nyanserar Ali Hamdan.
Att minska koldioxidavtrycket har blivit ett strategiskt, ekonomiskt och regelmässigt krav
Cement: en teknisk mur att överkomma
Cementproduktion förblir en av världens mest utsläppstunga branscher på grund av kemiska reaktioner vars mängd inte går att reducera under klinker-processen. Den schweiziske koncernen Holcim utför ett koldioxidlagringsexperiment på sin anläggning i Lägerdorf (Tyskland) som kombinerat med metanolproduktion faller inom ramen för projektet WESTKÜSTE100, vars mål är att utveckla och implementera en regional vätgasekonomi på industriell skala. Utmaningen: att lagra över en miljon ton koldioxid per år.
Samtidigt forskas det om alternativa bindemedel och elektrifieringslösningar för ugnarna provas. Actemium bidrar med datahanteringsprocesser och säkrar energiflödena.
”Processen enligt vilken klinker skapas generar utsläpp som är svåra att reducera. Tekniska lösningar utvecklas (CCUS, alternativa bindemedel) och kräver omfattande investeringar. Det krävs stöd från offentliga myndigheter och ökad press på investerare för att lösningarna ska bli skalbara inom branschen”, noterar Ali Hamdan.
Petrokemi: TotalEnergies och Air Liquide enas bakom vätgas
Vätgas och dess användning inom petrokemiska och kemiska applikationer är en nyckeldel av branschens miljöomställning. Idag används närmare hundra miljoner ton vätgas som härstammar från fossila källor.
”Vi måste ersätta all den vätgasen med koldioxidsnål vätgas som härstammar från förnybar energi, biomassa eller kärnkraft innan vi kan koncentrera oss på nya användningsområden”, menar Valentine Salomon, Hydrogen & Renewable Gas Market Manager på Actemium.
På så sätt har TotalEnergies’ och Air Liquides samlade ansträngningar blivit en positiv symbol för vätgasomställningen på raffinaderier i Europa. Tillsammans utvecklar företagen omfattande projekt i Nederländerna vars syfte är att producera 45 000 ton grön vätgas per år med förnybar energi, i huvudsak tack vare vindkraftverket till havs OranjeWind. Målet är att minska koldioxidutsläppen med upp till 450 000 ton per år på raffinaderierna som TotalEnergies driver i Antwerpen (Belgien) och Flessingue (Nederländerna) och att göra hela dess vätgasindustri fossilfri före 2030.
Jordbrukskemikalieindustrin: Yara producerar förnybar ammoniak med grön vätgas
Den norske kemikaliekoncernen Yara International, med expertis inom gödselmedelsproduktion, invigde år 2024 en fabrik baserad på förnybar vätgas i Herøya (Norge). Yara kan nu således producera förnybar vätgas och ammoniak som används i tillverkningen av gödselmedel. Naturgas är inte längre råvaran som brukas och det innebär att anläggningen kan minska sina koldioxidutsläpp med 4 000 ton per år.
”Förnybar ammoniak är en viktig del av pusslet för att avveckla fossila bränslen men det tar tid att utveckla detta storskaligt”, berättade Hans-Olav Raen, VD på Yara Clean Ammonia, när anläggningen invigdes.
”2030 närmar sig med stormsteg [målet som den Europeiska unionen satt då växthusgasutsläppen ska ha minskat med minst 55 %], och därför arbetar vi fram en produktion av ammoniak med låga nivåer fossila bränslen för att spara på vätgasen och utveckla nya marknader för ammoniak med låga utsläpp”, tillägger han.
Nöjesbranschen: i Ouistreham utförs ett experiment med värmeutvinning ur havsvatten
Inom ramen för det europeiska projektet WaterWarmth som delfinansieras av programmet Interreg North Sea, installeras en pilotanläggning i Ouistreham (Frankrike) där en vattenbaserad nöjespark ska värmas med havsvatten. Tekniken bygger på att värme samlas in från vattenytan via en värmeväxlare som kopplas till byggnadens värmepumpsystem.
Företaget ELAIRGIE, som är en av VINCI Energies’ filialer, utformar, installerar och bidrar till driften av installationen. Detta pilotprojekt är ett experiment som samordnas av ingenjörsskolan BUILDERS och det kommer att göra det möjligt att mäta systemets prestanda under reella villkor: tidvatten, organisk nedsmutsning, temperaturvariationer, men också att komma fram till nya energilösningar med lokala källor för att bättre ta sig an klimatförändringarnas konsekvenser.
”Det är en högpresterande lösning, som t.o.m. ger bättre resultat än värmepumparna som bygger på luft. Havsvattnet sjunker nämligen aldrig ner under åtta eller tio grader, även när det är mycket kallt utomhus, medan lufttemperaturen kan sjunka under noll grader; så tack vare den här tekniken rubbas inte värmeväxlarnas stabilitet lika mycket”, förklarar Sabine Lemonnier-David, ingenjör med expertis inom energieffektivisering på ELAIRGIE.
(1) Klinker är en del av det som blir cement och dess tillverkning kräver en rad fysiska och kemiska reaktioner på hög temperatur.
15/12/2025
