Till följd av alla kompromisser bromsar den tekniska skulden innovation och företagens möjlighet till förvandling. När nu de traditionella tillvägagångssätten visar sig vara otillräckliga, öppnar artificiell intelligens nya konkreta och strategiska vägar för att analysera, lösa och förebygga denna börda.
Den tekniska skulden har blivit det obekväma ämnet för IT-avdelningarna. Den har tillkommit efter för många kompromisser, provisoriska lösningar och icke-optimala val som gjorts under årens lopp i hopp om att snabbt kunna leverera, minska kostnaderna och leva upp till brådskande behov.
Företagen måste axla denna skuld och ibland blir de lidande utav den, för den kostar mycket i sig: ökad komplexitet, sårbara system, krävande underhållsbehov och det allra värsta, den bromsar innovation.
Skulden tar flera olika skepnader. Arkitekturskulden bildas av skevt utformade eller föråldrade system som inte längre är anpassade till de aktuella bruken. Den rent tekniska skulden härstammar från dåligt strukturerade eller icke-optimala koder. Processkulden är kopplad till en anvisningsbrist eller till förlusten av nyckelkännedom och slutligen säkerhetsskulden som alltför länge underminerats, men som idag lämnar företagen sårbara för allt farligare cyberhot.
En strukturell fälla
För IT-avdelningarna kan konsekvenserna bli tunga. Rent konkret minskar reaktiviteten inom IT-området och den digitala omställningen bromsas upp. Ekonomiskt sett, exploderar oplanerade kostnader: underhåll, korrigerande åtgärder, produktivitetsförluster. Slutligen, rent driftmässigt, leder detta till permanenta hot om avbrott, säkerhetsbrister och konkurrensförluster.
En studie som nyligen publicerats av HFS Research beräknar den tekniska ackumulerade skulden som bärs av de två tusen största företagen i världen motsvara mellan 1 500 och 2 000 miljarder dollar. Trots omfattande moderniseringsbudgetar (närmare trettio procent av IT-budgetarna), kan endast tre av tio organisationer verkligen modernisera sina främsta applikationer. För alla de andra måste ”omställningen” allt för ofta summeras med nya versioner av aktuella system.
Hur kommer sig detta kollektiva nederlag? Därför att den tekniska skulden har blivit en strukturell fälla. En del av IT-tjänstemarknaden har skapats kring underhållstjänster istället för att främja borttagande, vilket har lett till ökad komplexitet istället för förenklingar.
Att endast marginellt externalisera eller automatisera löser inte problemet: skulden skjuts bara framåt, den suddas inte bort. Och ju mer tiden går, desto fler utvecklingar sker och den verkliga omställningens kostnader skjuter i höjden som i en ond cirkel.
AI är en viktig hävstång
Det är här som artificiell intelligens kan spela en banbrytande roll. AI är en viktig hävstång för att analysera, kartlägga och diagnosticera skulden, kunna sudda ut den och undvika att skapa nya skulder.
AI, ett av de viktigaste verktygen i IT-lådan.
Till exempel kan AI användas för att automatisera tester när ny arkitektur utformas eller när data ska överföras till en molntjänst. AI kan läsa igenom, skriva om och optimera de existerande koderna utan att förändra dess funktionella beteende, den kan generera saknade koder, föreslå korrigerande åtgärder och översätta applikationer från ett språk till ett annat.
AI bidrar också till att minska processkulden genom att generera dokument och arkivera kunskap, till exempel när experter lämnar företaget. I frågan om cybersäkerhet stärker AI rustningen mot cyberattacker på ett mycket mer effektivt sätt att vad människor kan åstadkomma.
Fördelarna verkar uppenbara: man vinner tid och därmed tjänar man pengar, det blir bättre avkastning på investeringarna som IT-avdelningarna gör och dessutom blir systemen mer pålitliga och kvalitativa.
På Axians, VINCI Energies’ IKT-varumärke, har vi sett ett konkret exempel ta form med GUTENBRaiN, ett AI-verktyg som utvecklats tillsammans med Actemium, VINCI Energies’ industriella varumärke, för att analysera stora mängder industriella planer både i tryck och digitalt inom olja- och gasbranscherna i syfte att skapa levande databaser som konstant uppdateras.
En annan lovande hävstång: ”low-code” och ”no-code”, som bygger på välbeprövad teknik och begränsar risken för framtida skulder.
Styrsätt och suveränitet
Hur AI styrs är avgörande. AI är en fantastisk assistent men kan aldrig ersätta en människa och därför måste allting godkännas och kontrolleras för att undvika ”svarta lådan-effekten”.
Frågan om suveränitet är också central: i ett sammanhang då en majoritet av aktörerna inom data och AI är amerikanska, måste europeiska företag ta kontroll över lagringen och hanteringen av data, vilket ibland innebär att lämna en molntjänst eller att privilegiera mer självständiga AI-lösningar.
Artificiell intelligens ska inte anses vara någon mirakellösning utan snarare som ett av de viktigaste verktygen i IT-lådan. Styrkan bor i dess förmåga att förstärka det som redan finns: påskynda analyser, skapa pålitliga processer, främja upplysta beslut och underlätta omställningar.
Men AI måste integreras på ett metodiskt sätt, de rätta användarfallen måste väljas och det måste gå att kombinera AI med välbeprövad arkitektur, styrsätt och mjukvaror som IT-avdelningen känner till.
Det är samordningen av mänsklig expertis, robusta metoder och innovativ teknik som verkligen gör det möjligt att återfå kontrollen över den tekniska skulden.
16/03/2026
