Omställningen till en hållbar resursanvändning och multifunktionalitet gör att stadsplanering idag är en mycket komplex process. Integrering av nya funktioner, möjliga användningsområden och visioner är avgörande för städernas framtid.
Nya metoder, en digital revolution, grön övergång, hälsokris – helt nya och outforskade områden som nu måste införlivas i stadsplaneringen. Hur ska stadsplanerare anpassa sin yrkesroll och prioritera de nya kompetenser som behövs? Och vem kommer att ansvara för integreringsfrågor i framtidens stadsplanering? Städerna själva, privata eller offentliga planerare, eller kanske teknikjättarna?
De här frågorna diskuterades under konferensen ”Profession aménageur 3.0: qui sera l’aménageur de la ville des usages?” (Stadsplanerare 3.0: vem ska planera framtidens multifunktionella städer?”) som en del av evenemanget Building Beyond som anordnades av VINCI-gruppens idéfabrik Leonard, i samarbete med en av VINCIs andra tankesmedjor, Fabrique de la Cité.
Alla experterna som deltog i konferensen enades om en gemensam slutsats, som sammanfattades av Hugues Parant, verkställande direktör för EuroMediterranée: ”Inom stadsplanering är användningsområden huvudfokuset. För att alla användningsområden ska kunna samsas krävs en stor dos kreativitet.” Men den stora utmaningen inom stadsutveckling är hanteringen av de alltmer svåröverskådliga sambanden mellan civilsamhällets växande autonomi, det politiska beslutsfattandets legitimitet, återupplivandet av den ekonomiska tillväxten och den mer behärskade konsumtion som börjar framträda.
Förändrade förutsättningar
“Valda tjänstemän, investerare, utvecklare … alla är kunder idag, och stadsplanerarnas finansiella modeller blir mer och mer komplexa”, sade Christophe Lasnier, Senior Manager för EY Consulting, initiativtagare till utvecklingsprojektet Panorama. “Det är oerhört viktigt att dessa nya finansiella modeller hanteras på ett strategiskt sätt, särskilt mot bakgrund av den snabba utvecklingen mot mer miljövänliga lösningar”, fortsatte Virginie Leroy, biträdande GM för stadsutveckling och stora urbana projekt och kontorschef för VINCIs fastighetssektion: “Bristen på mark i kombination med den franska regeringens miljömål gör att vi måste bygga på höjden. Markkonsolidering, nya partnerskap, sanering och renovering av värmesystem i gamla byggnader … det är oklart vilka finansiella modeller som ska implementeras för att driva igenom den här utvecklingen.”
Stadsplanerarna måste därför fokusera på att förstå vad som behövs, hur planeringen ska genomföras och på hur fastighetsbyggen ska finansieras längre fram i värdekedjan. Cécile Maisonneuve, ordförande för Fabrique de la Cité, betonade vikten av dessa nya begränsningar: “Vi har gått från “vad vill vi göra?” till “vad måste vi göra?”.
Alla samtalsdeltagarna var överens om att dagens krav på multifunktionalitet inom stadsplanering och verksamheters alltmer komplexa behov kräver ett ökat samarbete mellan alla aktörer inom sektorn så tidigt som möjligt i urbaniseringsprocessen.
Samråd och storytelling
Var finns det då utrymme till samråd med allmänheten under de olika kritiska etapperna i urbaniseringsprocessen? Detta visade sig vara en problematisk fråga, som konferensdeltagarna inte hade några enkla svar på. Alla var eniga om att samråd är en viktig faktor i ett system som i allt högre grad styrs av användbarhet, och att det därför är otroligt viktigt att engagera stadsbor i utvecklingsprocessen.
Men de samrådsprocesser som finns idag har helt klart inte fungerat så bra som det var tänkt. Cécile Maisonneuve påminde om Googles misslyckade Quayside-projekt i Toronto, som delvis baserades på utlovade medborgarsamråd.
“Samråd riktar sig alltid till personer som är vana vid offentliga debattförfaranden och som redan är flitiga samrådsdeltagare, och det spelar ingen större roll om man håller mötena en vardagskväll vid 19-tiden eller en helgmorgon klockan 9”, sade Hugues Parant, generaldirektör för stadsutvecklingsbyrån Euroméditerranée. “Vi måste föra in mer storytelling i samrådsprocessen, för att väcka människors intresse”, fortsatte han.
”Utvecklare och integratörer måste kunna garantera en långsiktig användbarhet”
Och vi måste också varna utvecklare för frestelsen att dra sig tillbaka när besluten väl har förankrats: ”Vi kan inte först engagera medborgarna i en dialog om användbarhet, och sedan lämna ifrån oss allt ansvar efter två vår. Utvecklare och integratörer måste också kunna garantera en långsiktig användbarhet.”
Mer än funktionalitet
Utvecklaren måste kunna föreställa sig hur de stora utmaningarna i morgondagens städer ska övervinnas: hybridisering av privata och offentliga utrymmen, skapande av kollektiva privata utrymmen, anläggning av multifunktionella byggnader och lågenergibostäder, införande av grönområden i stadsmiljön, hänsyn till användarnas fritidsaktiviteter och markbrist som kompenseras genom förtätning.
Med andra ord måste utvecklarnas juridiska expertkompetens och kunskaper om stadsplanering kombineras med en djup förståelse och skarpa insikter om integration och om användarnas förväntningar. Det handlar alltså om mycket mer än funktionalitet och användbarhet, enligt experterna.
15/10/2020
