Vi andas cirka 85 procent inomhusluft under våra liv, en luft som ofta är förorenad. Det är en folkhälsofråga som fastighetsbranschen nu börjar ta tag i.

Att bedöma kvaliteten på inomhusluften via ett särskilt system (QAI) är obligatoriskt på för- och lågstadieskolor i Frankrike sedan början av 2018. Detsamma gäller på fritidsgårdar, mellan- och högstadieskolor samt gymnasium sedan den första januari 2020, och från och med första januari 2023 kommer det även att vara obligatoriskt för alla lokaler som besöks av allmänheten.

Luften som vi andas inomhus har därför blivit en verklig folkhälsofråga.

”Vi tillbringar cirka 85 procent av vår tid inomhus. Det är ett helt nytt fenomen i mänsklighetens historia”, säger Chloé Voisin Bormuth, som är ansvarig för studier och forskning på La Fabrique de la Cité.

De första mätningarna av inomhusluftkvaliteten gjordes på 1960-talet. På den tiden hade hälsomyndigheterna en enda tydlig fiende: cigarettröken. 1977 upptäckte forskare i Storbritannien de negativa konsekvenserna av att inandas kvävedioxid från gasplattor. Från slutet av 1970-talet koncentrerade sig studierna på radon, ett ämne som upptäcktes vara cancerframkallande 1987.

När fastigheter är bebodda kan luften som andas inomhus vara 5 till 8 gånger så förorenad som luften utomhus

Sedan dess har forskningen gått framåt och idag lägger miljöregelverken fokus på luftburna partiklar (PM), lättflyktiga organiska föreningar (VOC), radon, asbest, koldioxid, bly och svavel. Vissa studier har visat att i en bebodd fastighet kan luften vara fem till åtta gånger så förorenad som utomhusluften.

”Sjuka hus-syndrom”

”Det faktum att nya byggnads- och inredningsmaterial som golvbeläggning, klister, färg och möbler tillkommit har till stor del bidragit till inomhusföroreningarna, både i fastigheter som används som bostäder och i andra typer av lokaler”, säger Pierre Blanchet, ansvarig för innovation inom Building Solutions på VINCI Energies.

Idag är det välkänt att det finns många nervgiftiga, cancerframkallande och hormonstörande ämnen i fastigheter som påverkar folkhälsan. Ämne som kan framkalla huvudvärk, hudeksem, näshinne-, ögon- och luftrörsirritationer, illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter och trötthet.

Det finns många symptom som idag delvis eller helt beskriver det som kallas för ” sjuka hus-syndrom” (SBS- Sick building syndrome). Enligt världshälsoorganisationen WHO kan närmare en tredjedel av fastigheterna i industrialiserade länder falla inom denna kategori.

Redan i byggnationsfasen

Föroreningarna utomhus, vad byggnaden används till, hur den förvaltas, underhålls och renoveras är alla exempel på vad som kan påverka och bibehålla en sund inomhusluft. Men de som är yrkesverksamma inom byggnadsbranschen har också en viktig roll att spela när det gäller att begränsa framtida fastighetsanvändares inandning av föroreningar. En roll som börjar redan under byggnationsfasen.

Forskningsprojektet ICHAQAI (Inverkan av byggnationsfasen på inomhusluftkvaliteten) har samlat forskare inom folkhälsa samt yrkesverksamma inom byggnadsbranschen för att bevisa inverkan av byggfasen på inomhusluftkvaliteten.

”Mätningar av kemiska ämnen, luftburna partiklar och mögel som gjorts på byggarbetsplatser har visat att det som leder till mest utsläpp av lättflyktiga organiska föreningar är användandet av sidoprodukter som färg och rengöringsmedel, som används i slutskeden på en byggarbetsplats”, säger Pierre Blanchet.

Andra mätningar visade att fukthalten sköt i höjden när innerväggar och andra väggar sattes upp.

Torkning av material, förebyggande ventilation

Målet är att behålla så mycket värme som möjligt, särskilt eftersom cement innehåller vatten, i syfte att förebygga utvecklingen av mögel som är verkliga bon för irriterande eller allergiframkallande ämnen och som också spelar en viktig roll i försämrade värmeresultat, trä-deformationer och ytskikt som lossnar.

Det krävs att material, inklusive klister, får tid på sig att torka, men också att man vädrar eller använder ett ventilationssystem, kanske till och med tidvis överventilerar under vissa nyckelperioder under byggnationen samt före boende flyttar in.

Byggbolagen har börjat integrera ett sådant tänk på byggarbetsplatserna. Men när man analyserar frågan om inomhusluftkvaliteten till fullo, ur ett byggnations-, renoverings- och byggnadsförvaltningsperspektiv, inser man att det är en lång väg kvar.

”QAI förblir den fattiga kusinen i frågan om folkhälsoresonemang. Det är intressant att man talar om en förorening av utomhusluften, men om en kvalitet på inomhusluften. I dagens läge är QAI alldeles för begränsat till individens ansvar. Men hur påverkar det frågor kring industripolitiken, rättvis stadsplanering och sociala normer?”, säger Chloé Voisin Bormuth på La Fabrique de la Cité.

****

Innovation på alla plan

Många företag har utvecklat tjänster och teknik i syfte att förbättra inomhusluftkvalitén.

AirCool (Air Liquide). Som en tillhandahållare av paketlösningar för ren luft till industrifastigheter, lägger AirCool fokus på ny eller existerande värme-, ventilation- och luftkonditioneringssystem för att på ett centralt sätt rena luften i hela byggnaden genom ringflöden. Modellen bygger på censorer som är kopplade till en Cloud via vilken det går att övervaka luftkvalitén (QAI) per distans för en hel fastighetsgrupp.

Healthbox Hygro (Renson). Healthbox Hygro är ett mekaniskt reglerat ventilationssystem (CMV) med enkelt flöde och fuktreglering som reglerar hastigheten på frånluftuttaget till 15 minuter. Mekanismen enligt vilken man reglerar hastigheten är inte längre placerad vid uttagshålen utan vid de elektroniska regleringarna som är placerade på den centrala enheten och som det är möjligt att koppla en fukt-, koldioxid-, eller lättflyktiga organiska föreningar-avläsare till.

Label’Onip Clean’R (Onip). Label’Onip Clean’R är en serie saneringsfärger som skapats i syfte att rena inomhusluften genom insamlandet och förstörandet av formaldehydmolekyler som finns i luften. Färgerna görs under märket Écolabel Européen och de innehåller även i sitt verksamma ämne en antibakteriell funktion.

ZAACK QA (ZAACK). Lösningen ZAACK QAI använder sig av IoT, deep learning och artificiell intelligens för att kontinuerligt och i realtid övervaka luftkvalitén, rekommendera placering av mätningsstationer och korrigerande åtgärder, förutse försämringar av luftkvalitén och rekommendera förebyggande åtgärder att vidta.

GreenFloor (VINCI Energies). Att exploatera den hygieniska ventilationsluften i syfte att optimera effekterna av termisk tröghet: det är principen som ligger bakom GreenFloor, en värmegolvplatta som utvecklats av VINCI Energies. Luften som används som vattenburen värme eller svalka i betongen agerar som ett strålande tak. Det här systemet har som första mål att tjäna in några centimetrar genom att integrera ledningar och terminaler installerade i innertak, men energiförbättring är också ett mål och systemet avläser luftkvalitén tack vare att luften cirkulerar snabbare än den lagliga minimala hastigheten på 25 m3/timmen.

12/03/2020