Teknik är ett fantastiskt verktyg men en dålig hantverkare, menar framtidsforskaren Gerd Leonhard som anser att ny teknik ofta innebär etiska dilemman.

Sensorer, algoritmer, cobots, cloud, automatisering, AI. Ny teknik tar allt större plats och omvandlar levnadssätt, tillverkning och konsumtion. Och det är bara början.

“Mänskligheten kommer att förändras mer under de kommande 20 åren än under de senaste 300 åren”, säger Gerd Leonhard.

I sina böcker och föreläsningar lyfter den tyske framtidsforskaren fram tekniken både som ett hot och en möjlighet för människan som antingen kan bli dess mästare eller dess betjänt.  Vi måste göra vissa val, och det snabbt, skriver han i boken “L’humanité face à la technologie” (”När människan står framför tekniken”) och varnar för att “just nu kan vara vår sista chans att ifrågasätta kommande utmaningar”.

“Det som inte kan lämnas över till datorer kommer att bli extremt värdefullt”.

I hans ögon handlar det inte så mycket om själva tekniken utan om hur den stegvis spelar en allt större i roll i människors liv.  Han menar på att vi måste hitta rätt balans, i allt från artificiell intelligens till kartläggningen av det mänskliga genomet.

Han presenterar “en palett av idéer med humanistisk inspiration”, hur människan kan nyttja teknikens alla fantastiska fördelar utan att förlora något av det som är grundläggande hos människan, som den fria viljan.

Baksidan med digitalisering

Gerd Leonhard listar i sin bok det han anser vara pågående ”mega-förändringar”. Digitaliseringen av allt som kan digitaliseras, rörligheten, att mellanhänder försvinner, automatisering och att allt mer blir virtuellt och robotiserat.

Varje aspekt lyfts fram utifrån två perspektiv, förväntade risker och fördelar. Enligt Leonhard är en baksida av digitaliseringen att “det som inte kan lämnas över till datorer kommer att bli extremt värdefullt”. Det vill säga mänskliga egenskaper såsom känslor, empati, etik, lycka och kreativitet. “Abstrakta aspekter som på ett unikt sätt lägger grunden för vår mänsklighet”, skriver han.

Att kunna koppla upp sig och utbyta data menar han kommer bli vårt nya syre”. Men det kommer även med ett annat fenomen, ”mediatisering”, och det faktum att mellanhänder försvinner när vi använder plattformar för att få tillgång till tjänster som tidigare tillhandahölls av människor som till exempel en läkare eller en banktjänsteman.

Virtualisering och en framtid som förutses

Andra rörelser som lovar mycket men som också innebär stora hot är det som kallas för “intelligentisering”, att allt fler uppkopplingar gör att föremål blir smarta, och ”virtualisering”, som innebär att fysiska föremål som till exempel en bok kan ersättas med en digital dubblering.

Gerd Leonhard menar att det faktum att allt mer blir virtuellt är “en av huvudmotorerna som driver konflikten mellan teknik och människa“, eftersom det leder till förlorade sysselsättningstillfällen och ökar sannolikheten för att mjukvaror i framtiden tar biologin i egna händer, samt ökad lockelse att ”virtualisera” människor genom att ladda ner någons hjärna eller genom ”cyborgisering”.

Att förutse framtiden är en annan del av den digitala omvandlingen. Kanske är det ett av de mest konkreta exemplen på motsägelsen mellan människan och maskinen. Genom att avläsa data som genererats av “chefen“, kan den personliga assistenten reagera i dennes ställe och till exempel boka om ett möte eller beställa en taxi, vilket kan vara till definitiv hjälp. Men när en algoritm börjar förutse kommande brott riskerar vi att få en verklig kopia av science-fiction-filmen “Minority Report”. Det vill säga att individer väljs ut och får besök av socialarbetare eller polisen redan innan de hunnit göra något fel.

Etiken till hjälp

Att fundera över framtidens utmaningar innebär i Gerd Leonhards ögon att granska tekniken ur ett etiskt perspektiv. Eftersom “tekniken inte är etiskär det nödvändigt att den granskas på ett kollektivt sätt av alla medborgare, nu när den snart kommer att spela en roll i våra mest intima processer.

De frågor som bör granskas och vägas mot varandra på ett etiskt plan är beroendeställning, förväxling, förlust av kontroll och avsägelse, menar framtidsforskaren. Det är lätt att bli beroende när man lockas till att låta mjukvaror tänka i ens ställe. Man kan förlora kontrollen om man inte längre vet om assistenten eller en själv fattade ett visst beslut, och när man inte längre kan bedöma om AI:s förutseende är relevant eller ej.

När man talar om avsägelse innebär det att man lockas till att överlåta fler uppgifter till systemet än vad som är nödvändigt, vare sig det handlar om att organisera ett schema eller besvara mejl.

Samhället måste hålla i den etiska kompassen, menar Gerd Leonhard, och de riktningar som väljs kommer att behöva återspeglas i regelverk som bland annat vänder sig till de nya oljeschejkerna, nämligen “data oil companies”.

 

12/12/2019