Renovering av kommersiella fastigheter: hur kan avtal om energiprestanda bli normen?

Avtal om energiprestanda är fortfarande ovanliga när kommersiella byggnader ska renoveras. Och ändå kan dessa avtal, genom att de kombinerar mätbara resultat med långsiktig optimering av driftkostnader, ge fastighetsägare ett verkligt försprång för att minska klimatpåverkan på den franska marknaden.

Att minska energiförbrukningen med tio, femton eller tjugo procent tack vare ett företags expertis och resultatåtaganden: kan en kommersiell fastighetsägare drömma om så mycket bättre när nu regelverken stramas åt och kräver allt snabbare ansträngningar för att avveckla fossila bränslen?

Vill man uppnå de officiella mål som satts inom branschen i Frankrike (Dispositif Eco-Energie Tertiaire, DEET) och som trädde i kraft i och med den nya lagstiftningen för den kommersiella fastighetsbranschen år 2019, det vill säga att byggnader ska ha reducerat sin energiförbrukning med sextio procent före den 31 december 2050, måste hävstängerna bli fler. Bland den palett av lösningar som finns tillgängliga, är det i synnerhet en som verkar särskilt lovande: energiprestandaavtalen (CPE).

Vad innebär dessa avtal? CPE är en avtalad överenskommelse mellan en privat entreprenör och en fastighetsägare var syfte är att förbättra byggnaders energieffektivitet (kommersiella, industriella, offentligt finansierade bostäder eller övriga bostäder) genom att olika renoveringsarbeten utförs (byggarbeten, utrustning, tjänster och övriga prestationer). Avtalen särskiljer sig därför att entreprenören åtar sig att leverera konkreta resultat.

CPE-avtalen bygger nämligen på en regel med tre sidor: det är en garanti för en viss energiprestanda under en specifik tid, entreprenörens intäkter är beroende på faktiska resultat och fastighetsägaren kompenseras ekonomiskt om inte målsättningarna har kunnat uppnås.

”CPE-avtalen lever inte bara upp till de juridiska kraven samtidigt som byggnaderna förblir attraktiva energimässigt, utan dessutom innebär de andra värdefulla fördelar: omedelbar avkastning för fastighetsägaren, incitament för företagen för att maximera besparingarna, och dessutom bidrar de till att sänka energiräkningarna långsiktigt. Det är ett verktyg som tryggar fastighetsägarna. Det ligger desto mer i deras intressen att ta detta steg med tanke på att systemet kan tillämpas på väldigt många olika slags lösningar. Alla kan därför utvecklas i sin egen takt och välja att göra sina egna prioriteringar”, argumenterar Michael Sigda, direktör för kommersiell utveckling och marknadsföring på VINCI Energies.

Frågan om utrymme

Fastighetsförvaltarna kan välja mellan tre breda avtalskategorier: CPE för ”utrustning eller system”, CPE för ”byggnadsarbeten” och ”generella” CPE-avtal. Den första kategorin innefattar projekt som går ut på att entreprenören levererar energihanteringssystem, produktionsutrustning eller energidistributionssystem till en fastighet och sedan sköter underhållet under avtalets löptid (mellan tre och tolv år ungefär). Den andra kategorin syftar på byggnadsarbeten som kräver en längre avkastningstid. Och den tredje kategorin samlar de två första och erbjuder mer kompletta lösningar som innefattar byggnadsarbeten, utrustning och tjänster under en period som överstiger femton år.

Idag är det fortfarande sällsynt med CPE-avtal ur andra och tredje kategorin inom branschen för privatägda kommersiella fastigheter. Enligt Observatoriet för hållbara fastigheter (OID), var det bara tre procent av privata tillgångar som var föremål för denna typ av avtal år 2023. Fastighetsägarna har en tendens att vilja fokusera ansträngningarna på att först minska förbrukningen med fyrtio procent före 2030, vilket lagen kräver, och de prioriterar driften, styrningen och förbättringen av utrustningen. Ju mindre utrymmet är, desto mindre villiga verkar fastighetsägarna vara att mobilisera resurser för att underteckna avtal som sätter mål för minskad energiförbrukning.

”Efterfrågan finns. Fastighetsägarna vet att de inte längre har så mycket val.”

Själva syftet med CPE-avtalen kanske verkar mer relevant för vissa typer av byggnader. Stora byggnader, till exempel, erbjuder större, mer storskaliga utrymmen, vilket märks från avtalets utformning till uppföljningen av driftresultaten, och det i sin tur innebär att det går att minska energiförbrukningen desto mer. Det är också enklare att se till att en energislukande byggnad snabbt ger besparingsresultat.

”CPE-avtal är ett ad hoc-verktyg, understryker Olivier Ortega, sakkunnig advokat på LexCity Avocats, en advokatbyrå med expertis inom detta område och med erfarenhet av 150 CPE-avtal under de senaste tio åren. Varje byggnad har sina egenheter. Därför är revisionsfasen då arbetena planeras i detalj oerhört viktig och måste göras grundligt. Det är under den tiden som en djup bedömning av en byggnads värmediffusivitet kan genomföras, energibesparingsmöjligheter identifieras (byggnadens värmetäthet, värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem, särskild användning av utrymmen och utrustning) och avvägningar görs för investeringsbehovens storlek.”

Sprida information och öka medvetenheten

Hur kan CPE-avtalen spridas på en så stor skala att de blir en självklar del av alla kommersiella fastigheters renoveringar? ”Först kan verktyget kännas komplicerat. Man skulle säkert kunna förenkla processerna och utveckla innovativa finansieringsmekanismer. Under tiden handlar det om att kommunicera och förklara alla fördelarna med dessa avtal för kunderna och parterna,” förklarar Marie-Camille Grange, företagschef, ansvarig för företaget OZAIQ som skapades 2021 av VINCI Energies i syfte att ansvara för CPE-avtal och hjälpa företagskunder som planerar att energieffektivisera.

”Vi placerar oss mestadels under offentliga upphandlingar. Till exempel har staden Rueil-Malmaison undertecknat ett omfattande avtal som berör sex skolbyggnader och vars mål är att minska energiförbrukningen med fyrtio procent,” fortsätter Marie-Camille Grange.

Olivier Ortega konstaterar å sin sida att intresset växer på den privata marknaden. ”Efterfrågan finns. Fastighetsägarna vet att de inte längre har så mycket val. DEET-lagstiftningen kräver att successiva mål uppnås och det enligt alltmer radikala tillvägagångssätt. Det är nu viktigare än någonsin tidigare att uppmuntra denna dynamism, att finnas till hands för att bidra till mer utbildning, öka medvetenheten, sprida information och organisera återkopplingsmöten då god praxis kan utbytas.”  

Och sammanfattningsvis: ”I framtiden måste CPE-avtalen vara en av de viktigaste pusselbitarna i en byggnads energieffektiva renovering.”

16/03/2026