Renovering är en drivkraft inom den europeiska fastighetssektorn: energikrav, investerares förväntningar och nya användningsområden förvandlar åldrande kontor till flexibla, bekväma och ekonomiska utrymmen.
Renovering, som länge hamnat i skymundan av nybyggnation, är idag en drivkraft inom den europeiska byggbranschen. Under trycket av miljö-, ekonomi- och markrelaterade begränsningar blir renovering normen för investerare och operatörer, särskilt inom fastighetsbranschen.
Enligt konsultföretaget Euroconstruct (rapport 2024), utgör renovering nu mer än 50% av byggverksamheten i Europa, vilket är en helt ny nivå. I Frankrike uppger Fédération française du bâtiment (FFB) att andelen nybyggnationer har sjunkit till 43% år 2024, vilket innebär att renovering och underhåll står för 57% av den totala byggverksamheten. På mindre än ett decennium har trenden vänt: det är bättre att renovera än att bygga om.
En avgörande regleringsimpuls
Denna förändring är först och främst strukturell och regleringsmässig. Det nya EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD, 2024) kräver en successiv renovering av befintliga byggnader för att uppnå koldioxidneutralitet 2050. Enligt texten krävs att 16% av byggnaderna inom tjänstesektorn i EU:s medlemsstater ska renoveras fram till 2030, med ett mål på 26% fram till 2033.
I Frankrike fastställer planen Eco Energie Tertiaire ambitiösa mål: -40% energiförbrukning 2030, -50% 2040 och -60% 2050. Dessa krav uppmuntrar fastighetsägare att se över sina tillgångar, annars riskerar de att förlora i värde.
Finansmarknaderna har snabbt anpassat sig till denna utveckling. Enligt konsultföretaget CBRE (European Real Estate Market Outlook 2024), prioriterar fastighetsfonder nu ofta renoverade ”core green”-fastigheter, eftersom de bättre uppfyller ESG-kriterierna och behåller ett högre andrahandsvärde.
Renovering, reversibilitet, återanvändning: dessa tre begrepp inom tjänstesektorn omdefinierar fastighetsmarknaden.
”I Paris utgör La Défense nära en miljon kvadratmeter kontorsyta som är föråldrad eller omodern. Moderniseringen av dessa 250 000 kvadratmeter och deras kommersiella framgång visar att det finns en ekonomisk verklighet i att renovera gamla byggnader”, förklarade Pierre-Yves Guice, generaldirektör för Paris La Défense, i november 2024 på France Media Business.
CAPEB (Cahiers de tendances n°1) påminner om att 70% av alla kontorsfastigheter byggdes före 1980. Mot bakgrund av bristen på mark konstaterar INSEE att det i hälften av fallen skulle vara dyrare att riva och bygga nytt än att renovera i tätbebyggda stadsområden. Resultatet: projekt för ompositionering eller ”omvandling” (kontor som omvandlas till bostäder, hotell eller tredje platser) blir allt vanligare.
En förändring som drivs av användningen
En annan dimension av dessa förändringar är att företagen sedan hälsokrisen har börjat omforma sina kontor. Enligt CBRE European Office Occupier Sentiment Survey 2023, planerar 60% av organisationerna att minska sin kontorsportfölj och istället satsa på flexibla och samarbetsinriktade utrymmen. Andelen enskilda kontor har därmed minskat från 51% 2021 till 40% 2024.
Komfort är fortfarande avgörande för att locka medarbetare med moderna inredningar och trivsamma miljöer. Energisnålhet och funktionalitet styr också valen med renoveringar och ompositioneringar som prioriteras i centrala områden.
Renoveringsprojekt gör det möjligt att integrera dessa användningsområden utan att behöva börja om från början. Renovering, reversibilitet, återanvändning: dessa tre begrepp inom tjänstesektorn omdefinierar idag fastighetsmarknaden. Förändringen av tjänstesektorns fastighetsbestånd illustrerar en övertygelse som nu delas av alla aktörer: framtidens byggnader byggs inte längre, de renoveras.
16/02/2026
