På grund av hot om havsöversvämningar och redan nu regelbundna skyfall, anstränger sig Danmarks huvudstad på kolossala sätt för att anpassa sig till klimatförändringarna.
Konstgjorda sjöar, svalkande öar, breda cykelvägar, absorberande trottoarer…. Få är städerna runtom i världen som engagerat sig så till den grad för att skydda infrastrukturen från klimatförändringarnas konsekvenser. Med sina över tre hundra aktuella projekt har Köpenhamn blivit något av ett testlaboratorium för städers motståndskraft.
Den danska huvudstaden har egentligen inget annat val. Byggt vid Öresund, i ett dränerat torvmarksområde, är Köpenhamn en av världens metropoler som hotas mest av risken för att översvämmas med tanke på att havsnivåerna kan komma att öka med +42 cm före slutet av detta sekel och att grundvattenslagren då också kommer att vara överfyllda.
Staden utsätts nämligen dessutom regelbundet för skyfall. Många av de 660 000 invånarna (det vill säga över 10 % av den danska befolkningen) minns fortfarande den 2 juli 2011 då gator och byggnader på bara två timmar översvämmades av 135 mm vatten. De var de mest våldsamma regnen som registrerats på femtiofem år. Kostnader för skadorna: en miljard euro.
Med bakgrund av katastrofens omfång, har lokala myndigheter tagit fram en ambitiös plan för att hantera skyfall av denna sort. Målet: att skydda staden från vattnets förödande konsekvenser under de nästkommande hundra åren. Åtgärderna innebär kolossala arrangemang, både under jord och ovan markytan.
Tillfälliga reservoarer
Bland de mest spektakulära byggena har en konstgjord sjö med en vattenvolym på 22 600 m3 anlagts i hjärtat av den över hundra år gamla parken Enghavepark. Stadens alla parker är förresten idag tilltänkta tillfälliga reservoarer.
Ett träskmarksområde som tidigare undveks av invånarna, Karens Minde, har förvandlats till en plats för regnvattenshantering. Där planerar Köpenhamn Stad och vattenbolaget HOFOR att avleda och lagra regnvatten i underjordiska reservoarer med en volymkapacitet på 15 000 m3 i händelse av omfattande regnstormar. Bygget är en del av en större urbaniseringsplan vars syfte är att förvandla ett helt kvarter på totalt över 35 000 m².
På tjugo år har växthusgasutsläppen minskat med tre fjärdedelar.
I Köpenhamn bygger klimatomställningen delvis på renoveringar av populära kvarter, omvandling och att låta naturen ta tillbaka betongerade områden. Staden satsar på att ta hänsyn till vattnet när statsmiljöerna omformas.
Som en del av sin strategi för att bekämpa klimatförändringarna, testar staden också nya trottoarer byggda med små hål som gör att gatstenen kan absorbera regnvatten och dess strömmar. Under dessa så kallade ”climate tiles”, har konstgjorda grundvattenskanaler skapats som gör det möjligt att senare återanvända vattnet till bevattning av närliggande växter till exempel.
Underjordiska tunnlar
Men i en stad som är så pass tätbefolkad (befolkningstätheten uppmäts till 7 559 invånare per kvadratkilometer, vilket kan jämföras med städer som São Paulo i Brasilien) försvåras hanteringen av vattnet och den mest intensiva kampen mot översvämningar förs antagligen under marknivå.
Under markytan i Köpenhamn finns gigantiska underjordiska tunnlar vars funktion är att samla in, lagra, styra och fördela vattnet i händelse av massiva flöden. En av dessa enorma kanaler som byggts i distriktet Valby kunde bevisligen leva upp till förväntningarna under de omfattande skyfallen i augusti 2024. Nu byggs en liknande tunnel på 1,3 km mellan sjöar i Köpenhamn och hamnen. Bygget väntas stå klart 2026.
Stadsvärme och cyklar
Den danska huvudstaden har alltid visat framfötterna i kampen mot klimatförändringarna (se den kortare texten). Det innebär att viktiga, och ibland kontroversiella, politiska beslut måste fattas. Bygget av Lynetteholm, en stor konstgjord ö mellan kvarteren Nordhavn och Refshaleøen, som är tänkt att bli en skyddande vall mot stigande vattenstånd och som samtidigt ska inbegripa bostäder till 35 000 invånare och lika många jobb, har till exempel lett till många kontroverser.
Mindre kontroversiellt är den politik som förs kring förnybar energi: vattenbaserad vindkraft, närliggande solkraftsparker. Den danska huvudstaden erbjuder världens mest omfattande stadsvärmesystem som nästan enbart drivs med bränsle producerat av avfall och biomassa och som är kopplat till 99 % av stadens bostäder.
Köpenhamn är världens testlaboratorium för städers motståndskraft.
I frågan om mobilitet utgör cykelresor hälften av alla transportsträckor i staden. Köpenhamn investerade tidigt i denna riktning genom att bygga mycket breda cykelbanor, samt genom att bygga den välkända Cykelslangen, en ormliknande bro som länkar de två olika kanalsidorna. Varje år öronmärks cirka tio miljoner euro till cykelrelaterad infrastruktur. En del analytiker menar dock att det är otillräckligt eftersom andelen cyklar nu stagnerar och att bilar fortfarande används i stor utsträckning i Köpenhamn, i synnerhet lite utanför staden.
Men faktum kvarstår: på många sätt är Köpenhamn en referens i kampen mot jordens uppvärmning och dess konsekvenser. Huvudstaden är Danmarks enda riktigt stora stad och det är där det skandinaviska kungariket koncentrerar en stor del av sina ansträngningar för att stå emot risken för översvämningar. I slutet av 2023, kungjordes en ny klimatanpassningsplan som tydligt fokuserade på behoven av att skydda kusterna med ett decentraliserat styre, det vill säga att mycket ansvar delegeras till lokala myndigheter. Det blir en uppbackning för Köpenhamn i dess kamp för att stå emot klimatförändringarna.
På fossilfri framkant
Danmarks huvudstad har alltid varit pionjärer i kampen för miljön. Bostäder, transportmedel, avfall, alternativa energikällor: här har alla fossilfria hävstänger aktiverats snabbare och på större skala än någon annanstans. Redan 2009, satte metropolen som mål att bli en klimatneutral stad år 2025. En avsikt som på den tiden var helt unik i världen.
Det kommer dock att ta lite längre tid för Köpenhamn att bli helt fossilfritt: 2027, 2028, 2030? Svaret beror till stor del på stadens förmåga att samla in och lagra koldioxid i Amager Bakke, ett ikoniskt avfallsförbränningsverk på vars tak en 465 meter lång skidbacke installerats. Köpenhamn har dock redan kommit en bra bit på väg. Jämfört med för tjugo år sedan, har växthusgasutsläppen minskat med tre fjärdedelar. Och detta trots att befolkningen ökat med en fjärdedel och att den ekonomiska tillväxten också ökat under samma period.
NYCKELTAL
660 000 invånare bor i Köpenhamn (dubbelt så många om man räknar med närliggande bebyggelse)
99 % av bostäderna i staden är kopplade till världens mest omfattande stadsvärmesystem som nästan enbart drivs av bränsle från avfall och biomassa
50 % av transportsträckorna i Köpenhamn utgörs av cykelresor
10 miljoner euro öronmärks varje år för cykelrelaterad infrastruktur
15/09/2025
