Artificiell intelligens innebär djupgående omställningar som kräver anpassningsförmåga och förändrade tankesätt. Dess verkliga inverkan märks genom att AI successivt blir en del av människors vardag och inte bara rent tekniskt.
AI är inte bara ett simpelt digitalt verktyg som tidigare årtiondens mjukvaror och digitala utveckling. Det är en omfattande förändring av vårt sätt att se på och lösa olika typer av problem, fatta beslut och behandla innovation.
Trots detta har jag under mina erfarenheter av ingenjörsbaserade industrier märkt att den verkliga utmaningen med AI inte är dess utveckling, utan hur vi kan anpassa och integrera AI till våra arbetssätt. Därför känns det viktigt att återkomma till några av AI:s mest grundläggande aspekter, nämligen dess praktiska potential, dess organisatoriska anpassningsförmåga och andan som krävs för att AI ska kunna implementeras.
Från trend till mervärde
Just nu överöses vi av information om AI på alla mediekanaler. Löftena är överrumplande: smartare system, självständigt beslutsfattande, besparingar och revolutionära innovationer.
Och det stämmer att det finns en verklig potential. AI kan avläsa trender snabbare än vi kan, det kan förutse mekaniska fel, förbättra produktutformning och påskynda FoU tack vare information som grundar sig på datauppgifter. Det finns potential inom alla branscher, från energi till produktion via vården.
Inom den närmaste framtiden kommer AI kunna ge mest mervärde när människor och maskiner samarbetar. Förutseende modeller skapas som kan planera underhållsbehov, simulera anpassningar i realtid och erbjuda kvalitetskontroller som varnar om oegentligheter. AI bidrar i dessa fall som en accelerator som inte stör nuvarande processer.
Små steg, stor inverkan
Idag och inom den närmaste framtiden ska vi uppfatta AI som ett kraftfullt verktyg som hjälper oss att förbättra allt fler aspekter. Man talar ofta om innovation som något banbrytande, men i själva verket handlar de mest omfattande förändringarna ofta om minimala anpassningar, som optimerade processer, små marginella förbättringar i utformningen, tidig upptäckt av problem eller reducerad stopptid som räknas i några få procentandelar.
AI är en accelerator och inte ett störande moment
Den här typen av förändringar skapar inga stora rubriker men de får en massiv inverkan. AI genererar dessa vinster genom att skapa ordning bland stora mängder splittrade och underanvända datauppgifter.
Anpassningsförmåga snarare än arv
En lärdom som jag tagit med mig under årens lopp inom FoU är att i allmänhet är anpassningsförmågan mer värdefull än det tekniska arvet. Och det är något som allt fler företag kommer behöva lära sig inom den närmaste framtiden.
Många organisationer som har för låg skalbarhet eller som drivs med föråldrade tankesätt kan komma att missta sig och hantera AI som vore det ännu en ny mjukvara. Men AI behöver ett sammanhang och tekniken utvecklas konstant och snabbt. En lösning kan innebära omfattande förbättringar jämfört med tidigare förutsättningar på mycket kort tid. Utan lämplig anpassningsförmåga blir man lätt fast i gamla rutiner som föråldras snabbare än vi vant oss vid.
Överlag går det att påstå idag att den tekniska utvecklingens hastighet överskrider de flesta organisationers anpassningsförmåga. Klyftan som skapas leder tyvärr till att många AI-drivna projekt misslyckas. Även när innovationen är smart, riskerar den att inte få önskad effekt om den inte anpassas på lämpligt sätt. Hur många goda idéer som inte fått någon lämplig tillämpning har inte kasserats och glöms bort?
AI är ett tankesätt, och inte bara ett verktyg
AI är inte bara en kombination av automatisk inlärning, neuronätverk, datauppgifter och algoritmer. Här handlar det om att förändra våra tankesätt kring problemlösning. Kan vi automatisera det? Kan vi fatta mer upplysta beslut? Mer konsekventa sådana? Man behöver inte vara expert på AI för att gynnas av den nya tekniken som AI erbjuder. Däremot måste vi kunna anpassa oss för att arbeta med AI, lära oss att använda tekniken, ifrågasätta den och utveckla den.
AI är en idealisk lösning för dynamiska organisationer som vågar experimentera, som väljer snabba återkopplingsmönster och samarbetsbaserad utveckling. Organisationer som inte inväntar perfektion, utan som agerar, som utvecklas, lär sig, anpassar sig och vet att den som gynnas mest inte är den med mest erfarenhet utan den som bäst kan hantera förändringar.
15/10/2025
