Artificiell intelligens är redan är stor del av diagnosutformningen och forskningen kring nya behandlingar, men det kommer också att bli en central del av hur tankarna går kring vårdssystem.

Det är säkert inom vården som artificiell intelligens både väcker störst förhoppningar och flest rädslor. I mars 2018 publicerades en rapport av den franske matematikern och politikern Cédric Villani (https://www.ladocumentationfrancaise.fr/var/storage/rapports-publics/184000159.pdf) som riktade uppmärksamheten mot problemen, potentialen, villkoren och begränsningarna som algoritmers spridning till hela vård-ekosystemet skulle innebära, från forskning till datasäkerhet, via läkemedelsindustrin och vårdinrättningars organisation (sjukhus, kliniker, ålderdomshem, dagsvårdscentraler).

Universitetssjukhusen (CHU) uppmuntras till att bli platser för experiment med ny algoritmteknik under verkliga förhållanden

Idag är AI-möjligheterna tänkta kring tre huvudsakliga pelare: diagnos (i synnerhet inom medicinsk bildtagning, genomik och förebyggande vård), behandlingar (biotechs, proteser och robotar) samt förvaltningen av vårdssystem långsiktigt.

Sjukhus utgör självklart en central del av funderingarna kring och experimenten som görs med artificiell intelligens. I Frankrike uppmuntras till exempel universitetssjukhusen (CHU) att bli platser där experiment kan göras med den nya algoritm-tekniken under verkliga förhållanden. Den enorma databasen som på så sätt skapas kommer i framtiden att leda till ett stort forskningsdatacentrum som kommer att ersätta det franska nationella systemet för hälsorelaterade uppgifter (SNDS).

Vad får detta för inverkan på de 241 olika yrkesgrupperna aktiva på ett sjukhus?

AI nämns allt oftare som en av aspekterna som är viktiga att tänka på när sjukhusen ska omstruktureras i Frankrike. Genom att under en viss tid och inom en särskild inrättning analysera en stor mängd uppgifter om patienter (bakgrund, sjukdom, medicinska ingrepp…), kommer vi till exempel att kunna rikta processerna och arbetsorganisationen på så sätt att vi kan minska väntetiden, förebygga bädd-behoven, förbättra tjänstetillhandahållandet överlag och därmed vårdens ekosystem. Och detta både på ett specifikt sjukhus och på olika dagsvårdscentraler runt om i staden och hela vägen hem till patienten.

I september 2018 påbörjade den franska sjukhusfederationen (Fédération hospitalière de France) som samlar alla offentliga sjukhus, en tvåårig studie som ska bedöma algoritmers inverkan på de 241 yrkesgrupper och de 3 000 arbetsuppgifter som identifierats på ett sjukhus.

En bransch som är mycket exponerad för cyberattaker

Utvecklingen av AI inom vården leder också till mycket oro i förhållande till datasäkerheten. Enligt en rapport av företaget McAfee i december 2017 (https://www.mcafee.com/enterprise/en-us/assets/reports/rp-quarterly-threats-dec-2017.pdf), är vården den andre störste branschen att ha drabbats av cyberattacker under 2017. En annan studie (https://www.fortinet.com/blog/business-and-technology/healthcare-experiences-twice-the-number-of-cyber-attacks-as-othe.html) lyfter fram samma siffra på 32 000 attacker i genomsnitt per vårdinrättning under 2017.

Inom vården mer än inom andra branscher är ökat samarbetet mellan alla aktörer, en multiplicering av dataflöden kopplade till AI och ökat bruk av multicloud något som leder till oerhört stora frågor som vi bör fundera kring på ett mycket organiserat sätt på politisk nivå.