Den cirkulära ekonomin: hur kan den bli en hävstång för affärer?

Alla berörda parter måste accelerera omställningen av sina egna modeller för att den nya cirkulära ekonomin ska kunna ta verklig fart och utveckla pålitliga och lönsamma produktionsmodeller. Och det ställer en hel del krav.

Mycket skrivs om den cirkulära ekonomin och i teorin backar många upp modellen. Men trots all reklam i media och trots att politiker slänger sig med begreppet, har inte utvecklingen tagit verklig fart. Enligt NGO-organisationen Circle Economys senaste rapport om den globala cirkulära ekonomins utveckling, verkar den tvärtom backa eftersom dess andel i den globala konjunkturen gått från 9,1 % år 2018 till 7,2 % år 2023.

Dess ställning är skör och det beror på att den bygger på komplexa modeller att implementera och i synnerhet sedan att sprida eftersom cirkulära system per definition anpassas systematiskt. Nu är det upp till näringslivet, och i synnerhet inom särskilt förorenande branscher som byggnadsindustrin att anta utmaningen: nu gäller det att klara övergången mot en verklig industrialisering och driva igenom en framgångsrik skalbarhet.

En bärande cirkulär ekonomi måste bygga på robusthet

Ja, men hur? Det var frågan som debatterades under senaste Festival Building Beyond-evenemanget som organiserade i Paris i maj 2025 av Leonard, VINCI-koncernens plattform för en snabb utveckling av innovativa projekt och framtidsutsikter.

Kanske är det första svaret att ambitionen måste vara gemensam. Det finns två olika sorters cirkulära ekonomier: en svag och en stark. I det första fallet handlar det om att reducera förbrukningen av material, energi och avfall genom att optimera processerna och återvinningen, utan att för den sakens skull behöva förändra industriella processer i grunden.

”Den starka cirkulära ekonomin är mer systematisk och framtidsvänd, och den ämnar genomföra en radikal omställning av de nuvarande modellerna och förlänga produkters livslängd genom att reparera dem och återanvända dem. Ska den cirkulära ekonomin kunna ta den svängen krävs det att systemen är robusta,” summerar Yannick Gomez, forskningsansvarig inom innovation på institutet för atomkraft och alternativa energikällor.

”Det är genom att behålla kontrollen över resurserna, som vi omvandlar den cirkulära ekonomin till en verklig hävstång för affärer.”

Och här passar det att citera konceptet ”antifragilitet” som myntades av libanesamerikanska forskaren och filosofen Nassim Nicholas Taleb. Begreppet sätter ord på vissa individers, organisationers och ekosystems förmåga att inte bara vara motståndskraftiga mot stress och chocker, utan att bli starkare av dem.

För byggnadsindustrin är det en hävstång för affärer

”Det är genom att behålla kontrollen över resurserna, ta vara på råvarorna och återanvända material i slutet av olika processer, som vi kan omvandla den cirkulära ekonomin till en verklig hävstång för affärer inom byggnadsindustrin,” menar Yannick Gomez.

För att bli en ekonomisk aktör måste den cirkulära ekonomin snabbt vinna ”marknadsandelar” från den linjära ekonomin och driva tillväxten från 7,3 % till 30 %, 40 % och 50 %. Men denna accelerering bygger på flera förutsättningar. Till att börja med måste erbjudandena vara kommersiellt relevanta. Alla råvaror och allt material kan inte heller vara med på denna omställningsresa.

”Vi måste bedöma varje elements potential i förhållande till olika tekniska interna resultat och externa kriterier (försäkringsmöjligheter, acceptans, osv.),” förklarar Guillaume Graffin, ansvarig för logistikteknik och återanvändning på VINCI Energies France – Tertiaire IDF.

Bland de material som lämpar sig bäst för återanvändningscykler inom en av de mest förorenande branscherna, nämligen byggnadsindustrin, är elkablar av mindre kaliber. Cegelec Nord Grands Projets, ett av företagen inom VINCI Energies, har lanserat Circable, ett koncepttest som går ut på att kommersialisera återvunna kablar från tidigare byggarbeten. Ett av projektets mål och det som driver det framåt är förhoppningen om att ”återanvändningsreflexen” ska slå rot vid varje kabelbeställning inom koncernen.

Det alternativa valet måste bli det systematiska

Ett annat krav för att den cirkulära ekonomin ska spridas är berörda parters förmåga att på ett systematiskt sätt välja ”det alternativa valet” under kommersiella förhandlingar. Det är den riktningen som VINCI Construction ämnar ta med Ogêo, en typ av betong som tillverkas med både primära ämnen (från stenbrott) och sekundära sådana (material från rivningsprojekt, tidigare byggarbetsplatser och industrier).

”Vi vill systematiskt och på ett exklusivt sätt kunna erbjuda en produkt ur Ogêo-serien som tar vara på sekundära resurser överallt där det är möjligt enligt lokala förutsättningar,” förklarar Blandine Revest, ansvarig för material på VINCI Construction France. Andelen primära, respektive sekundära resurser som används i produktutformningen varierar från fall till fall, beroende på varje enskild kunds tekniska och estetiska projektkrav.

Från konkurrens till ”coopetition”

Tanken är att erbjuda alternativen systematiskt, utan att tvinga på dem och alltid därför att de tillfredsställer ett behov: det är sanna principer för både den cirkulära och den linjära ekonomin, men det i sig räcker inte för att genomföra en verklig kommersialisering. Hur kan det som för en aktör X är avfall alltid, eller nästan alltid, bli en resurs för aktör Y?

”Det krävs nya samarbetsmodeller och samverkan mellan fem eller tio olika berörda parter som tillsammans kan ta fram praktiska handlingsplaner enligt precisa metoder,” poängterar Raphaël Masvigner, en av grundarna till Circul’R, en konsultbyrå med expertis inom företags och regioners omställningar.

Exempel på initiativ som lanserats: en ”koalition för cirkulär industri,” som lanserades officiellt av Ekonomi- och finansministeriet som också ansvarar för industriell och digital suveränitet i januari 2025. Initiativet samlar stora branschaktörer runt tre huvudsakliga ämnen: identifiera risker med den linjära ekonomin, utveckla anpassade strategier för en cirkulär ekonomi och operativt sprida identifierade lösningar. Gruppen kommer att presentera de påverkansområden och de föreslagna handlingsplanerna som de kommer fram till i en rapport som ska publiceras under 2026 och som vänder sig till beslutsfattare inom både den offentliga och den privata sektorn.

”Det är genom att multiplicera dessa öppna utbyten och genom att utgå från ”coopetition” istället för konkurrens som vi ger varandra möjligheten att gå från tanke till handling,” understryker Yannick Gomez på CEA.

Förutsättningarna för en storskalig implementering

• Strukturella produktions- och konsumtionsmodeller måste migrera mot en mer praktisk ekonomi
• Erbjudandena måste kunna accepteras prismässigt och därför måste kostnaderna för insamlingen, sorteringen, återvinningen och återbruket av material optimeras
• Återanvändningsplattformar måste finnas nära byggarbetsplatserna, i alla fall måste de vara närvarande i alla regioner
• Både offentliga och privata beslutsfattare, samt alla berörda parter längs med värdekedjan, måste bli mer medvetna om den cirkulära ekonomin
• Offentlig policy och lagstiftning måste införliva kraven (AGEC-lagen, som principiellt utökar producenters ansvarsutkrävande)
• Grupper av engagerade aktörer bör tillsammans föra debatten vidare och formalisera handlingsplaner

15/01/2026