Utvecklingsprojektet för stadsdelen Les Lumières Pleyel i Saint-Denis är platsen för ett experiment som genomförs av miljöforskningslaboratoriet, tillsammans med den industriella demonstratorn för hållbara städer Rêve de scènes urbaines (RSU). Syftet är att mäta miljöpåverkan från den dagliga mobiliteten med hjälp av ett tekniskt verktyg, livscykelanalysen.  

Kranar, betongblandare, borrmaskiner, stadsdelen Les Lumières Pleyel i Saint-Denis är under full uppbyggnad. Ett gigantiskt projekt och den framtida knutpunkten för tunnelbanelinjerna 14, 15 och 16 i Grand Paris och platsen för den olympiska byn för OS i Paris 2024. Och detta är inte de enda arbetena som pågår här. 

Sedan september 2019 har området blivit ett laboratorium för ett vetenskapligt forskningsprojekt. Miljöforskningslaboratoriet, ett vetenskapligt sponsringspartnerskap mellan VINCI och ParisTech, vill skapa verktyg för miljövänlig utformning av stadsdelar, särskilt vad gäller mobiliteten. 

Miljöforskningslaboratoriet har arbetat i tio år på temat ekodesign av byggnader. Mot bakgrund av de goda erfarenheter som gjorts bestämde vi oss för att skapa nya verktyg, denna gång med inriktning på temat mobilitet”, säger Cyrille François, som arbetar som lärarforskare vid Ecole des Ponts ParisTech och på miljöforskningslaboratoriet.  

Focus på mer än koldioxid 

I denna process har livscykelanalys (LCA) en viktig roll. Detta verktyg identifierar och kvantifierar de fysiska flödena av material och energi under hela produktens livslängd – utvinning av råvaror, distribution, användning, uppsamling och bortskaffande – för att bedöma deras potentiella inverkan på miljön.2 

”Det första vi kunde konstatera var att man inte ska begränsa livscykelanalysen enbart till koldioxidutsläpp från avgaser. Även om personbilar fortfarande står för 80 % av de koldioxidekvivalenta effekterna i området3 finns det andra föroreningskällor”, säger Cyrille François. 

Därför måste man också i både föregående och efterföljande led av de resor som görs ta hänsyn till andra faktorer såsom transport av bränsle, skapandet av jordbruksmark för att producera biobränsle eller tillverkning av elektriska batterier. ”Idag tillkommer digitala tjänster med automatiserade system och dataöverföringar. 

Skillnader i mobilitetsmönster  

År 2024 räknar man med att det kommer att finnas 1111 invånare och 8000 kontorsarbetare i Les Lumières Pleyel. ”Vår utmaning är att analysera dels statistisk transportinformation och dels sociala mobilitetsmönster … för en befolkning som ännu inte finns!, påpekar lärarforskaren. 

Metoden bestod av att först studera de socioekonomiska profilerna för de personer som kommer att bo och arbeta i området, för att utifrån detta göra en uppskattning av hur de kommer att utnyttja området. Därefter tittade forskarna på deras mobilitetsmönster, där man skilde på invånare och anställda. Slutligen beräknades miljöpåverkan i samband med dessa resor med hänsyn till fordon, kollektivtrafik och infrastruktur. 

Påverkan per person bör vara 1,1 kg CO2e per dag för en invånare och 1,6 kg för en anställd. Faktum är att invånarna tenderar att använda sig mer av mjuka transporter över korta avstånd medan anställda mer använder sig av kollektivtrafik över långa avståndförklarar Cyrille François. Uppskattat koldioxidavtryck i området är 14,1 ton CO2e per arbetsdag. 

“Att öka medvetenheten bland de anställda om carpooling eller att uppmuntra dem att ta kollektivtrafik skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med 7 %.” 

Förutse osäkerheten  

Tack vare dessa verktyg kan man bedöma relevansen av de val som görs vid planeringen av området och föreslå ekologiska lösningar anpassade till lokala förhållanden. ”Att öka medvetenheten bland de anställda angående carpools eller att uppmuntra dem att teckna ett abonnemang för kollektivtrafik skulle kunna minska växthusgasutsläppen med 7 %.” 

Men bedömningen skulle vara ofullständig om beslutsfattarna inte upplystes om osäkerheten i vissa resultat. ”Vi vet till exempel ännu inte hur cyklandet eller återvinningen av batterier kommer att utvecklas. 

Det är därför som denna metod nu förfinas med verktyget Multi-Agent Transport Simulation Toolkit (MATSim), som med multiagentbaserad simulering analyserar varje individs resor med hjälp av deras profiltyper och prognosmodeller för transportbehov. ”Dessa nya verktyg gör det möjligt för oss att utforma skräddarsydda lösningar genom att skapa mer exakta scenarier anpassade till varje område”, avslutar Cyrille François. 

08/07/2021