”Att inspireras av naturen för att göra organisationer mer robusta”

Enligt Olivier Hamant måste näringslivet som står framför intensiva förändringar i en krisfylld tid sluta vara besatt av en strävan efter prestanda därför att det driver företagen in i en återvändsgränd. Istället bör åtaganden tas mot mer robusta alternativ.

Du står för en samhällsmodell som istället för att grunda sig på prestanda bygger på robusthet, vilket i dina ögon är det enda rätta svaret på de aktuella miljörelaterade och ekonomiska kriserna. Vad innebär det?

O.H. Samtliga vetenskapliga rapporter är eniga om att de nästkommande decennierna kommer att kantas av kraftiga svängningar. Det är redan fallet idag: värmeböljor, megabränder, massiva översvämningar, brist på råvaror och geopolitiska kriser.

Frågan vi alla bör ställa oss i första hand är ”hur ska vi klara oss genom denna värld av konstanta svängningar?”. Naturen är bättre på att anpassa sig till föränderliga miljöer än vad vi är. Varför? Därför att djur och växter agerar mer robust, medan människans samhällen har blivit besatta av en strävan efter prestanda och optimering som gör dem sårbara under kriser.

Kan du beskriva mer exakt vad du menar med ”prestanda” och ”robusthet”?

O.H. Prestanda är resultatet av att vara ändamålsdriven och effektiv. Att vara ändamålsdriven handlar om en strävan att uppnå vissa mål och att vara effektiv innebär att man uppnår dessa mål med minsta mjöliga medel. Prestanda handlar därmed om att uppnå uppsatta mål med minsta möjliga medel. Hur? Genom att begränsa sig till en snäv och ultra-kanaliserad väg. Prestandan fungerar så länge världen är stabil, resurserna utvinningsbara och nya gränser finns att upptäcka. I vår aktuella nutid driver vi rakt in i en återvändsgränd.

Robusthet, det är förmågan att bevara stabiliteten även under gungningar. Hur? Genom anpassning och upptäckten av hittills okända vägar, genom att experimentera och ifrågasätta. Robusthet sätter ifrågasättandet först, medan en prestandadriven värld prioriterar färdiga svar.

Och om du skulle illustrera dessa två begrepp med bilder tagna från naturen?

O.H. Man skulle kunna säga att prestanda är något som parasiter ägnar sig åt. När parasiter bygger bo hos en värd, konsumerar de dess resurser och förstör andra organismer och när de tömt värden på alla dess resurser, dör de tillsammans. Vassen är däremot robust och böjer sig i vindarna, det är också mykorrhizza som interagerar med växters rötter och bedömer situationen kontinuerligt. Deras styre bygger på samarbeten och anpassningar.

Är prestanda och robusthet varandras motsatser?

O.H. Robusta system utesluter inte en viss strävan efter prestanda i extraordinära fall. Vi kan ta den mänskliga kroppen som exempel. Vid 37 grader bibehåller den ett stort manöverutrymme som används för att parera oförutsagda variationer. Vid insjuknande ökar temperaturen. Vid 40 grader, på ett kontraintuitivt sätt, blir vårt immunsystem mycket väl presterande tack vare febern. Men det fungerar bara under en tillfällig period.

Låt oss tala om näringslivet. Är det något som intresserar forskare inom biologin och biofysiken?

O.H. Det finns inget vetenskapligt område som applicerar biologi till företag. Den enda kopplingen mellan samhälleliga organisationer och naturen som det forskas om är biomemitik, men då handlar det i första hand om att ta fram en serie tekniska tjänster som kan leda till prestanda.

Men egentligen är det högst relevant att dra kopplingar mellan biologi och näringslivet. Företag är också system som fungerar på organiskt manér. De berörs av svängningar, skakas om av chocker och måste anpassa sig för att överleva.

Hur ser företagen på robusthet?

O.H. Det finns uppenbarligen en ökad medvetenhet om planetens begränsade resurser inom näringslivet. Företagen söker finna konstruktiva lösningar på turbulenta svängningar som accelererar och intensifieras. Men när de väl gjort den rätta diagnosen måste de fastställa processerna att följa och sätta en lämplig tidsram för omställningarna. Och det, det är inte lika uppenbart. Hur ser man till att ta sig an ett paradigmskifte vid rätt tillfälle, det vill säga varken för tidigt eller för sent? Enormt mycket måste göras. Att ställa om mot mer robusthet kräver lokala produktionssystem, anpassningsbara produkter som går att reparera, mer samarbetsvilliga leverantörskedjor och mindre pyramidala organisationer.

Hur tar sig företagen an utmaningen?

O.H. Det är inte lätt med paradigmskiften. Trots att energiomställningen i sig borde vara ett tecken på att världen vänder mot mer robusthet, appliceras fortfarande alltför ofta metoder grundade på prestandasträvan med en serie olika indikatorer, målsättningar och KPI:n som ska följas. Enligt Goodharts lag upphör en mätning att vara korrekt när ett mått i sig förvandlas till ett mål. Och enligt ett välkänt ordspråk: ”Den som har uppnått sina mål, har missat alla andra.”

”Robusthet bygger på den rätta balansen mellan stabilitet och genomförbarhet.”

Många företag försvagas av att de lägger för mycket fokus på intern stabilitet, med andra ord på riskhantering. Men ett företag som är internt robust och inte bekymrar sig över sin egen påverkan på miljön, som inte strävar efter interaktioner med ekosystemet, som inte bidrar samhälleligt, blir sårbart när det svänger. Robusthet bygger på den rätta balansen mellan stabilitet och genomförbarhet.

Har vissa branscher kommit längre än andra?

O.H. Byggbranschen har blivit mer robust på grund av bristen på råvaror (granulat, stål, tegel) samt på grund av strängare regelverk (kvotering för mer miljövänliga inköp av material och/eller återvunna produkter, renoveringsincitament…) som tillämpas på denna bransch som annars till stor del bygger på resursutvinning. Branschen tvingades agera snabbare än många andra och då att skapa nya samarbetsmodeller och ifrågasätta tidigare arbetssätt.

Bilindustrin däremot lider av en kontraproduktiv lagstiftning. Den påtvingade omställningen till elektriska fordon är ett hån eftersom den leder till en produktion av mängder med privata och tunga elektriska bilar.

Vad spelar innovation för roll i omställningen av modeller som godkändes för flera decennier sedan?

O.H. För att förstå hur system, även de mest etablerade sådana – i synnerhet de mest etablerade systemen -, förändras, måste vi vara vaksamma på ”mindre” aspekter som rör sig i periferin. Experiment, initiativ, ja, innovation helt enkelt. Återigen är det relevant att lära sig av naturen: när en starflock rör sig först i en riktning och så plötsligt i motsatt riktning. Vem bestämmer när flocken vänder? Det är fåglarna som flyger i gruppens periferi därför att de känner av de externa svängningarna. De fåglar som formar huvuddelen av flocken uppfattar ingenting utöver det som finns i deras omedelbara närhet. De är helt blinda gentemot resten av världen och dess gungningar. I samhällets och företagens fall kommer också skiftet att uppenbara sig i periferin.

Robusthetens röst

Studio Concorde – Vivre Ensemble -©YannArthusBertrand

Olivier Hamant är biolog och biofysiker. Han är forskningsdirektör på INRAE:s laboratorium för växters fortplantning och utveckling på högskolan i Lyon, samt direktör för institutet Michel Serres, vilket är en tvärvetenskaplig forskningsgrupp och tankesmedja som granskar offentliga tillgångar och resurser. 2023 publicerade han boken Antidote au culte de la performance, La robustesse du vivant (Galimard) och 2025, L’entreprise robuste, Pour une alternative à la performance (Odile Jacob).

15/10/2026