Pandemin har gjort inomhusluftens kvalitet till en viktig folkhälsofråga. En stor utmaning för hela den tertiära fastighetssektorn såväl som för alla de anställda som nu kommer tillbaka till kontoret.

Det som tidigare varit föremål för regleringar blir nu även en viktig prioritering för yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Att kontrollera inomhusluftens kvalitet (IAQ) avser inte bara komfortmål för de som vistas i en byggnad, det handlar också om hälsokrav som har blivit centrala sedan covid-19-pandemin.

Mätningen av luftkvaliteten inomhus kommer att bli obligatorisk i alla offentliga byggnader från den 1 januari 2023.  Patrice Franssens, utvecklingschef för HVAC-verksamheten inom Building Solutions VINCI Energies, konstaterar att covid-19 spelar en pådrivande roll och att det är troligt att bestämmelserna inom branschen snabbt kommer att gå längre än lagstadgade förelägganden.

Världshälsoorganisationen har kommit med nya vetenskapliga bevis som bekräftar att viruset kan överföras via luftburna aerosoler, särskilt i dåligt ventilerade utrymmen, säger han. Mer än någonsin måste vädring och ventilation av utrymmen betraktas som en absolut nödvändighet.

Man måste göra allt för att säkerställa en kontinuerlig luftväxling i alla slutna utrymmen genom vädring och/eller naturlig eller mekanisk ventilation. Syftet är att tillföra ”ny” luft utifrån och släppa ut den gamla inomhusluften. I detta avseende har VINCI Energies redan formulerat ett antal rekommendationer såsom till exempel att stänga av luftcirkulationssystem, att bibehålla nominell ventilation under perioder då byggnaderna är tomma samt regelbunden rengöring och byte av filter.

”Sjuka hus-syndromet”

Man vet idag att luften som lagras i lokaler där folk vistas kan vara fem till åtta gånger mer förorenad än utomhusluften. De skadliga hälsoeffekterna av de många neurotoxiska, cancerframkallande och hormonstörande ämnen som finns koncentrerade i fastigheter inom den tertiära sektorn är välkända.

Huvudvärk, hudirritationer, irritation av slemhinnor i näsa, ögon och luftvägarna, illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter, trötthet … Detta är alla symtom som helt eller delvis beskriver det man idag kallar för ”sjuka hus-syndromet” (sick building syndrome). Enligt WHO kan närmare en tredjedel av fastigheterna i industrialiserade länder falla inom denna kategori.

Medan kopplingen mellan inomhusluftens kvalitet, hälsa och välbefinnande är välkänd idag är dess inverkan på byggnadens hållbarhet mindre känd. Luftkvaliteten påverkar byggnaden vad gäller energiprestandan för HVAC-utrustning (värme, ventilation och luftkonditionering) men även vad gäller fastighetsvärdet, oavsett om det rör sig om varumärkesimage, marknadsvärde eller beläggning över tid, konstaterar Lamia Mialet, kemiingenjör och medgrundare av Cozy Air.

Detta startup-företag som bilades för fyra år sedan i Lille erbjuder en uppkopplad lösning för övervakning och reglering av inomhusluftens kvalitet som omfattar sensorer, en plattform och tillämpningsprogram.

“Medan kopplingen mellan inomhusluftens kvalitet, hälsa och välbefinnande är välkänd idag är dess inverkan på byggnadens hållbarhet mindre känd.”

Ett ökat engagemang

Systemet Cozy Air som är framtaget i samarbete med SAGE, institutionen för atmosfäriska vetenskaper och miljöteknik vid universitetet i Douai, gör det möjligt att mäta tre komfortparametrar i realtid (temperatur, luftfuktighet och koldioxidnivåer) såväl som koncentrationshalter avseende fyra föroreningar: kolmonoxid, flyktiga organiska föreningar, kväveoxider och partiklar (PM 10 och PM 2,5).

Inget ont som inte har något gott med sig. ”Hälsokrisen har åtminstone lett till ett ökat engagemang i frågan om inomhusluftens kvalitet. Bygg- och renoveringsföretag, fastighetsoperatörer och fastighetsförvaltare, forskningslaboratorier och startup-företag kommer nu att arbeta tillsammans för att finna lösningar i denna fråga, säger Patrice Franssens.

 

UV-ljus för att rena luften

För arbetsgivare som gör sig redo för att ta emot sina anställda på kontoren igen har frågan om inomhusluftens kvalitet fått en avgörande betydelse. Medan man idag har identifierat aerosoler som de huvudsakliga smittospridarna av covid-19 har luftrenare – som är vanligt förekommande i tertiära byggnader – inte visat sig vara tillräckligt effektiva mot de virusmängder som finns i luften i slutna utrymmen.

För att på ett varaktigt sätt rena luften i arbetslokaler har VINCI Energies valt lösningen Flow-R från företaget Ingenica för att marknadsföra en lösning baserad på UVC-teknik vilken har en bevisad effekt sedan lång tid tillbaka, särskilt inom vattenrening.

Genom att attackera levande cellers DNA avaktiverar UVC-strålarna virusmängderna i luftburna aerosoler. ”Tanken är att på biologisk väg förnya luften snabbare än vad en sjuk person skulle kunna kontaminera den genom att garantera en luftomsättning på mellan 10 och 15 rumsvolymer per timme, vilket är fem till sex gånger mer än för vanliga luftkonditioneringsapparater”, betonar François Jouen, biträdande chef för divisionen VINCI Energies France Tertiaire Ile-de-France.

UVC-tekniken ger inga utsläpp av kemikalier eller ozon och producerar inget avfall. Systemet kräver också minimalt med underhåll vilket endast består i att byta lampor efter 12 000 timmars drift.

Men den stora innovationen i denna lösning som utvecklats av Ingenica ligger i dess simulator av kontamineringsrisker. Beroende på utrymmenas utformning, beläggningsgrad, användningsändamål och befintliga ventilationssystem är det alltså möjligt att göra en exakt riskbedömning med hjälp av modeller för beräkning av viruskoncentration. Målet är att dimensionera och standardisera utrustningen så att den i största möjliga mån motsvarar de specifika behoven för varje utrymme. Utrustningen kan integreras i taket, golvet eller rummet.  

 

15/11/2021