Actemium Indien har utvecklat en mjukvara för bildigenkänning och bildbehandling, som innebär ett genombrott för automatiserade tillverkningskedjor.

I en automatiserad produktionslinje kan komponentidentifieringen vara ett känsligt steg. De flesta av de robotarmar som utför denna manöver är utrustade med 3D-kameror som är uppkopplade till ett bildbehandlingsprogram.

Men visualiseringsverktygen når sin gräns när de komponenter som ska gripas i lådan är för tunna, under 8 mm, eller om komponenterna har hamnat i oordning under transporten. 3D-roboten kommer då inte att kunna känna igen komponenten eller gripa den på rätt sätt.

“Detta tekniska genombrott kan tillgodose behov inom både fordons- och läkemedelsindustrin.”

Som lösning på detta har en mjukvara för igenkänning baserad på artificiell intelligens utvecklats av Actemium India Manufacturing & Robotics. Den nya tekniken kan tillgodose behoven inom både fordons- och läkemedelsindustrin.

Tekniken kommer göra det möjligt för dessa branscher att öka sin produktivitet och övervinna de svårigheter som standardlösningarna för robotstyrning utgör, särskilt 3D-kamerans bildavläsning och produktidentifiering.

Mjukvarans tillförlitlighet visar sig också genom en väsentlig tidsbesparing: “processen tar mindre än 1 sekund, vilket är åtta gånger snabbare än en standardlösning, och med de algoritmer som används, är riskerna att misslyckas mycket små”, berättar Mansur Ali Khan, Actemium Indien.

Ett koncentrat av innovationer

När systemet har beräknat komponentens koordinater skickas de till roboten så att den effektivt kan styra robotarmen. Avläsningsenheten består av en 3D-kamera och ett 2D-system monterade på en axel längs vilken de kan röra sig vertikalt, och hitta rätt position för att komma närmare komponenterna längst ner i lådan.

Dessa två kameror, som drivs av en motor, har en fast brännvidd. Genom att dimensionera om bilderna (interpolationsteknik) kan systemet skicka information till roboten om på vilket djup i lådan komponenten befinner sig. Analysen av asymmetrin gör det möjligt att mäta lutningsvinkeln på en komponent som inte längre är perfekt placerad i lådan.

Robotens griparm, utrustad med två plattor som sitter ihop med ett fjädersystem, är utformad för att kunna gripa dessa lutande föremål. Närhetssensorer är placerade i robotens arm för att säkerställa att komponenten är ordentligt gripen.

Med mjukvaran kan företagen dessutom överbrygga problemen med traditionell 3D-teknik: den kan identifiera mycket tunna föremål, ned till 2 mm, medan standardsystemen endast klarar av 8 mm, och den kan behandla ett stort antal olika typer av komponenter, medan traditionella 3D-system är begränsade till fem eller sex varianter av storlek och form på komponenter.

14/01/2021