Ljuset är en oumbärlig del av stadsbilden, det prioritetsordnar stadsmiljöer och påverkar stadsvanorna. Idag står belysning i centrum för diskussioner om lokala myndigheters energibesparing.

Under andra hälften av sextonhundratalet lät polislöjtnant Gabriel Nicolas de la Reynie installera gatlyktor i Paris för att underlätta bevakningen och garantera den allmänna säkerheten. Historiskt sett är detta gatubelysningen första funktion: stadsinvånarnas säkerhet.

Sedan dess har belysning visat sig vara en oumbärlig pusselbit för att de offentliga rummen ska fungera, den spelar en roll i hur staden presenteras och bevaras och den är ett villkor för hur lockande staden är. I slutet av 1980-talet blev belysningen dessutom något att organisera festligheter kring, genom till exempel festivaler som Ljusfestivalen i Lyon, Amsterdam Light Festival eller Ljusfestivalen i Montréal.

Men den akuta klimatfrågan har förändrat synsättet. Gatubelysningen står idag för 41 procent av kommuners och regioners elkonsumtion i Frankrike. Flera olika studier har visat ljusföroreningarnas negativa inverkan på miljöekosystemet och den franska nationella föreningen för skydd av himlen och den nattliga miljön påpekar att enbart gatubelysningens andel av det alstrade ljuset har ökat med 94 procent under de senaste tjugo åren.

”Den ökade miljömedvetenheten, nödvändigheten att minska de offentliga utgifterna samt den allt större omsorgen för stadsbornas livskvalitet leder till att vi behöver tänka om för ljusets roll i det offentliga rummet”, säger Nicolas Planteau du Maroussem, generaldirektör för VINCI Energies i regionerna Ile-de-France (Parisregionen), Nord och Öst, samt ordförande för Citeos’ strategiska kommitté. Citeos är Vinci Energies’ företag som arbetar med stadsbelysning och stadsinstallationer.

LED-revolutionen

Paris kallades för ”ljusstaden” när staden invigde det första enhetliga, elbaserade gatubelysningssystemet under världsutställningen 1878. Idag tänker inte längre de lokala myndigheterna på ljus och belysning enhetligt, utan i plural. Man har gått från ”ljusstaden” till ”stadsljusen”.

 Ljusets mångfacetterade roll i det offentliga rummet speglar alla stora utmaningar ett samhälle har,” säger Nicolas Planteau du Maroussem. Säkerhet, mobilitet, social inkludering, miljömässig och ekonomisk hållbarhet, även estetik…

 För att lösa alla dessa frågor har de lokala myndigheterna en värdefull allierad i LED-lampan (lysdiod på svenska), som inte bara har en livslängd på mellan 10 och 15 år, men som också kan få stadsbelysningen att förbruka fyra gånger mindre el. LED-lampan har många fördelar: uppkoppling till IoT, anpassningsbar belysning med varierande styrka beroende på behoven, möjlighet att distansstyra varje ljuskälla oberoende av de andra.

”Ljusets mångfacetterade roll i det offentliga rummet återspeglar alla stora utmaningar en stadspolicy måste anta.”

Kortfattat kan man säga att LED leder stadsbelysningen mot en dynamisk och intelligent belysning som justerar ljusets styrka till de rörelser som görs och därmed kontinuerligt anpassar sig till behoven.

”Rätt” belysning

Miljövänligt resande och en måttfull energiförbrukning står också i centrum för diskussionerna om framtida gatubelysningssystem.

Stadsbelysningen har länge haft en central utgångspunkt: biltrafiken. Man behövde belysa gatorna så att bilarna skulle kunna rulla. Idag har frågan flyttats över till andra typer av mobilitet: fotgängare, cyklar, bussar, spårvagnar… Från att ha varit enhetlig och systematisk måste nu belysningen bli ”rätt”: på rätt ställe, vid rätt tillfälle och med rätt styrka.

Det kräver nya typer av samarbeten för att öka branschens sammanlagda prestanda. ”De avtal för energiprestanda som vi idag tecknar med myndigheterna bidrar till att starkt minska förbrukningen, med upp till 70 procent”, understryker Nicolas Planteau du Maroussem.

Men de mest innovativa affärsstrategierna, genom vilka lokala myndigheter snart endast behöver köpa tillgång till ljuset, är endast genomförbara i 100 % LED-baserade system. Eftersom parken förnyas med högst 3 procent per år, lär det antagligen dröja många år innan städerna helt och hållet migrerat mot LED.

Under tiden vinner den ”smarta belysningen” alltmer mark, då det inte bara handlar om att förnya installationerna utan även sättet att tänka på ljusets roll, plats och funktioner i stadsmiljön.

12/03/2020