Gå direkt till sidans innehåll Gå till huvudnavigeringen Gå till forskning

Industriföretag och offentliga myndigheter mobiliserar sig för elektrisk mobilitet. Många utmaningar kvarstår inom områdena laddinfrastruktur, lagring och miljöpåverkan. Men denna tekniska och industriella revolution måste åtföljas av förändringar i användningen. 

Bilen kan inte längre reduceras till ett redskap för personlig mobilitet. Idag är det mobilitetslösningar som efterfrågas. Och det förändrar allt. Med början i hela bilindustrins värdekedja och ekosystem. 

Nästan tvåhundra år efter att den uppfanns börjar elektrisk mobilitet nu precis att ta fart. Under trycket av miljömässiga krav till följd av den globala uppvärmningen verkar elfordonet ha blivit ”lösningen”.  

Medan man i endast åtta länder noterade en marknadsandel på 5 % eller mer för elbilar och laddhybrider under 2019 lyckades man under 2020 i tretton länder, alla europeiska, komma upp till över 10 % av försäljningen. Bland dessa hade Frankrike (11:e plats i världen) en marknadsandel på 11,3 %. 

Bilen kan inte längre reduceras till ett redskap för personlig mobilitet. Idag är det mobilitetslösningar som efterfrågas. 

Elbilen är på stark frammarsch, men den är inte den enda. Elsparkcyklar, elcyklar, segways, bussar, lastbilar, båtar och till och med flygplan erbjuder eller arbetar med eldrift. 

Mobilisering av länder 

Det är inte bara tillverkarna som är aktiva. Länderna mobiliserar sig också. I december 2018 undertecknade de franska och tyska ekonomiministrarna ett åtagande om att öka den industriella kapaciteten i sina länder vad gäller batteriproduktion och anläggande av laddinfrastruktur. 

I processen stödde EU-kommissionen den europeiska batterialliansen AEB som sammanför 14 medlemsstater och 42 företag. Detta projekt på 2,9 miljarder euro förväntas kunna frigöra upp tre gånger så mycket i privata investeringar. Genom sin handlingsplan Strategi för hållbar och smart mobilitet har EU satt upp ett högt mål: 30 miljoner elbilar på vägarna år 2030.  

I Frankrike ägnar man i sin återhämtningsplan efter covidkrisen en stor del åt elektrisk mobilitet. För det första genom att understödja efterfrågan via olika former av inköpsstöd inriktade på elfordon. Man ger även investeringsstöd som har till syfte att omvandla bilindustrin. Slutligen arbetar man med omvandling av de anställdas kompetens så att den följer utvecklingen i branschen. 

Kina för sin del har förlängt de stöd som beviljas ​​för köp av elfordon till 2022. Den kinesiska regeringen har också för avsikt att skärpa lagarna avseende investeringar och biltillverkning så att en av fem sålda bilar år 2025 kommer att vara elektriska, jämfört med 5 % idag. 

I USA har den nya presidenten Joe Biden beslutat att avsätta 174 miljarder dollar till elbilsbranschen för att finansiera industriprojekt för bilmontering eller tillverkning av batterier. 

Utmaningen med laddstationer 

Dessa insatser är särskilt viktiga då de nya koldioxidsnåla bilsektorerna kommer att stå inför många utmaningar. Den första av dessa gäller utbyggnaden av infrastruktur och då särskilt laddningsställen. 

Enligt Europeiska observatoriet för alternativa bränslen (EAFO) har Europa idag bara 225 000 offentliga laddstationer. EU-kommissionen har dock ett mål på 3 miljoner laddstationer och 1 000 vätgasstationer inom EU år 2029, med ett delmål på 1 miljon laddstationer år 2024.  

Dessa siffror är mycket högre än på andra sidan Atlanten där USA siktar på ”bara” en halv miljon laddstationer år 2030, jämfört med 100 000 idag. Detta är långt från Kina som i mitten av 2020 redan hade över 1,3 miljoner, varav över 550 000 är offentliga laddstationer. I Frankrike som har 30 000 offentliga laddstationer räknar man med att ha 100 000 i slutet av 2021.  

Observera att ett av pionjärländerna inom detta område är europeiskt, nämligen Norge. Huvudstaden Oslo, som alltid ligger i framkant med över 3 000 laddstationer på mindre än 700 000 invånare, gick 2020 samman med biltillverkaren Jaguar Land Rover och erbjuder ett nätverk av laddstationer med trådlös laddning för stadens eltaxibilar. 

Kapplöpningen om optimering av batterierna 

Den andra stora utmaningen är elbatterierna. Den mest effektiva tekniken idag använder litiumjon. Med industrialiseringen av processerna kommer batterierna om två till tre år att vara fyra gånger kraftfullare i samma storlek. 

På detta område har Elon Musks företag Tesla höga ambitioner. Med sin produkt av senaste generationen, 4680-batteriet, hoppas Tesla-chefen kunna halvera kostnaden per kilowattimme och samtidigt öka räckvidden med 54 %. 

För detta förlitar sig miljardären på sina Gigafactories i Nevada, New York och Shanghai men även på fabriken i Berlin som ska invigas sommaren 2021 och som kommer att tillverka batterier, motorer och fordon, däribland varumärkets senaste modell: Modell Y. 

Problemet är att den el som produceras för att driva ett elbatteri eller producera vätgas för en bränslecell (en annan lovande metod för elektrisk mobilitet) inte alltid är koldioxidfri. Denna kommer fortfarande ofta från kol- eller gaskraftverk. Men ”gröna” initiativ växer fram, som till exempel i det Nantes-baserade företaget Lhyfe i västra Frankrike som har inrättat en anläggning för industriell produktion av vätgas genom elektrolys från vindkraft med start 2021. 

Förändringar i användningssätt och digital teknik 

Men den tekniska och industriella revolutionen uteblir om inte användningssätten förändras, särskilt genom digitala lösningar. Utvecklingen av marknaden för elektrisk mobilitet leder till skapandet av dataplattformar, applikationer och ett helt ekosystem. 

För elbilen är också uppkopplad. Och härigenom blir den högintressant för många leverantörer av produkter och tjänster som inte ingår i den klassiska bilindustrin. Nu måste biltillverkare, teleoperatörer, försäkringsbolag, finansinstitut, mjukvaru- och hårdvaruleverantörer och även offentliga institutioner samarbeta via digitala plattformar. 

16/09/2021