Efter att ha blivit ett verkligt alternativ till att reglera stadsområden orsakar WAZE-applikationen spänningar i samhället. Ett fördjupat samarbete som bygger på delad informationshantering är dock en möjlighet.

Fram tills nyligen var de offentliga myndigheterna de enda styrande inom kontroll och förvaltning av offentliga utrymmen och i synnerhet när det gäller fordonens förflyttning. Så är inte längre fallet. Idag följer bilister inte nödvändigtvis de vägar som ritats av stadsplanerare som dirigeras med hjälp av vägskyltar. Nu används applikationer såsom Waze för att spara tid genom att följa vägrutter som skapas i realtid av en algoritm.

Genom att inte ta hänsyn till de trafikplaner och styrning som utvecklats av samhället, kan nya vägrutter påverka trafiken i olika områden. De kan till exempel förändra “lugna vägar” i bostadsområden till högtrafikerade områden. Samtidigt ignoreras transportingenjörernas arbete, vars mål inte nödvändigtvis var att prioritera snabba bilresor utan tvärtom försöker motsvara målet genom att underlätta och säkra trafiken för alla användare, till exempel genom att integrera övergångsställen, breda trottoarer, cykelvägar och trafikljus.

Framväxten av verktyg som Waze för samman två olika och ibland motsägelsefulla föreställningar om det offentliga rummet. Å ena sidan, en organisation av körfält baserat på ett samhällsgemensamt projekt, å andra sidan ett individuellt verktyg som visar bilisten den snabbaste vägen, oavsett var i området som trafiken framförs. “Dessa alternativa former för styrning av trafiken orsakar spänningar med lokala offentliga myndigheter”, konstaterar Antoine Courmont, professor och vetenskaplig chef inom området “Städer och digital omvandling” vid Sciences Po, i sin studie med titeln ”Plateformes, big data et recomposition du gouvernement urbain – Le cas de Waze” (“Plattformar, stordata och omvandling av urbana styrmetoder – Fallet Waze”).

Rumslig vision kontra tidsmässig vision

Forskaren ställer “den rumsliga visionen” i det gemensamma samhället mot den “tidsmässiga visionen” hos applikationerna och dess användare. Den första bygger på infrastrukturer, den andra på bilisternas beteende. Wazes program agerar på data och realtidskommunikation genom smartphones, vilka avger data såsom GPS-position, signalering av hinder som uppstått och även via trafikstockningar, trafikarbeten, olyckor, etc. Informationen bearbetas i realtid genom en algoritm som bestämmer den snabbaste vägen vid en given tidpunkt, oavsett vilka vägar som tas. Frivilliga ”redaktörer” uppdaterar regelbundet Wazes kartläggning.

Antoine Courmont ifrågasätter hur framväxten av en ny kvantifiering – den från Waze – sätter territoriella offentliga åtgärder på prov och föreslår två vägar framåt, motstånd och samarbete. I själva verket kan “big data” som bortser från de offentliga myndigheternas styrsystem motsäga och upphäva de val av trafikledning som samhällena gjort, men informationen kan även stödja ingenjörerna i den offentliga styrningen.

Detta är vad den ansvarige för utformandet av Lyons trafiksystem tydliggör när han citeras i studien från Sciences Po.  ”Med hjälp av Waze löser vi problemen. Genom att automatiskt omdirigera bilister, undviker de att tynga oss med mer trafik på hårt trafikerade punkter.” Samma positiva konstaterande återfinns ibland i USA.

Faktum kvarstår att Waze oftast pekats ut som skyldig till olägenheter som orsakats i tätorter. Spänningar som uppstår kan gå så långt som att utsätta medborgarna för fara, som i Sherman Oaks på USA:s västkust. Under 2017 utbröt en brand i utkanten av detta kvarter i Los Angeles och genom apparnas vägledning orsakades en tung trafikstockning då appen rekommenderade förbipasserande pendlare att passera direkt genom elden i området, samtidigt som invånare evakuerades från området.

Gemensam styrning

Applikationer såsom Waze ifrågasätter “förmågan hos offentliga institutioner när det gäller att samordna det enskilda agerandet hos ett stort antal människor” , konstaterar Antoine Courmont, samtidigt som samhällets trafikledning ställer sig frågan hur de ska kunna återta kontrollen. I Frankrike har borgmästaren i kommunen Lieusaint, söder om Paris, gjort algoritmen till sitt eget initiativ. Staden fick råd av Waze, för att undvika trafikstockningar på den närliggande motorvägen, att rekommendera flödet av oönskade fordon att färdas någon annanstans. Således installerade borgmästaren ett osannolikt trafikljus vid stadens utfart och använde detta via enkelriktning för att ändra algoritmen från Waze.

Villkoren i upplägg för gemensam styrning av trafiken måste definieras.

I Fremont, USA, varnar signalskyltarna följande – “Lita inte på dina trafikappar!”… För Antoine Courmont, professor och vetenskaplig chef inom området “Städer och digital omvandling” vid Sciences Po, är omvandlingen av väginfrastrukturen för att minska hastigheten i trafiken en väg framåt, vilken kan anammas av offentliga institutioner. Dessa kan även sammanlänkas med de administrativa kategorierna av vägnätet med de i databasen hos Waze.

Men det öppnar också upp för ett mer konstruktivt perspektiv i mötet mellan offentlig data och plattformar med en stor mängd information. Villkoren i ett upplägg för gemensam styrning av trafiken måste definieras. De går igenom program för informationsutbyte baserat på ett partnerskap som gynnar båda parter. Waze kan konsolidera data om störande händelser och samhället kan lägga till ett kompletterande verktyg för sin politik.

I Frankrike hade ett tiotal samhällen under 2017 (året då studien gjordes) åtagit sig att delta i denna typ av databaserat partnerskap och experimenterade med en ny fördelning av uppgifter mellan offentlig och privat sektor. Det är de offentliga aktörernas ansvar att ta fram och tillhandahålla kvalitativ data och de privata aktörerna utvecklar tjänster för användarna.

19/11/2020